Söka asyl som hbtqi-person – vanliga frågor

Söka asyl med hbtqi-skäl

Den som riskerar förföljelse i det land som hen är medborgare i, på grund av sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck, kan söka asyl och beviljas flyktingstatus i Sverige. Det kan handla om att personen till exempel är bi, homosexuell, trans eller intersex i ett land där hbtqi-personer riskerar olika former av förföljelse. Personer som har en viss sexuell läggning, könsidentitet och/eller ett visst könsuttryck, och som därför riskerar att exempelvis gripas och sättas i fängelse, har normalt rätt till skydd och flyktingstatus. 

Det kan också handla om att en person av omgivningen uppfattas ha en viss sexuell läggning, könsidentitet och/eller ett visst könsuttryck, och därför riskerar förföljelse. Detta brukar kallas tillskriven tillhörighet till samhällsgruppen hbtqi-personer. Det kan exempelvis handla om personer som engagerar sig för hbtqi-personers rättigheter i ett land där detta är straffbart, eller familjemedlemmar och anhöriga till hbtqi-personer som tillskrivs tillhörighet till den samhällsgruppen. 

Även den som riskerar förföljelse på grund av tillskriven eller uppfattad sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck, kan ha rätt till skydd och flyktingstatus. Asylskälen sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck omfattas av de olika juridiska skyddsgrunderna “kön” och “sexuell läggning”, som framgår av utlänningslagen, 4 kap. 1 §. 

Vanligt med olika juridiska grunder för att söka asyl som hbtqi-person

Det är mycket vanligt att många olika juridiska grunder för skydd aktualiseras i hbtqi-asylärenden. Det kan vara både verklig och tillskriven sexuell läggning och könsidentitet. Till exempel är det vanligt att transpersoner som inte kan genomgå könsbekräftande behandling, uppfattas av omgivningen ha ett kön som de inte har, och att de därför riskerar förföljelse. 

Det är också vanligt att transpersoner som inte kan genomgå könsbekräftande behandling och som lever i olikkönade relationer, tillskrivs homosexuell läggning då de uppfattas ha samkönande relationer i länder där sådana relationer kriminaliseras. Då kan de riskera förföljelse på grund av både tillskriven könsidentitet, könsuttryck och tillskriven homosexuell läggning. 

Det är också vanligt att hbtqi-personer och deras anhöriga kan ha andra juridiska grunder för skydd, så som politiska eller religiösa skäl. Det är därför mycket viktigt att den asylsökande får rätt juridisk hjälp att framföra samtliga sina olika juridiska asylskäl vid sin asylansökan, så att ingenting missas i asylprövningen.

Även om lagtexten i utlänningslagen är tydlig; den som riskerar förföljelse på grund av kön (vilket inkluderar könsidentitet och könsuttryck) och sexuell läggning, har rätt till flyktingstatus och uppehållstillstånd, så ställer migrationsmyndigheterna i praktiken väldigt specifika krav i hbtqi-asylärenden. RFSL:s omfattande rättsutredningar beskriver dessa krav i migrationsmyndigheternas rättspraxis, på svenska och engelska. Du hittar den senaste rättsutredningen (pdf) här, och en uppdaterad version på engelska (pdf) här. 

Att söka asyl i Sverige

Den sökande måste fysiskt befinna sig i Sverige för att kunna söka asyl. Asylansökan ska lämnas in så snart det är möjligt hos Migrationsverket. Personen kan också tala om så fort hen kommer till Sveriges gräns att hen önskar söka asyl. Det kan hen berätta till exempel för en gränspolis vid en flygplats, en färjeterminal eller där bussar och tåg anländer till Sverige. Då hänvisas personen till någon av Migrationsverkets asylansökningsenheter. De finns i Stockholm, Göteborg och Malmö. Läs mer om hur det praktiskt går till att ansöka om asyl på Migrationsverket. Informationen hos Migrationsverket finns på flera olika språk.

Efter att asylansökan är registrerad ska den sökande:

• bli fotograferad
• lämna fingeravtryck
• få ett LMA-kort, som visar att hen är asylsökande.

Hen blir sedan kallad till ett ansökningssamtal där hen med hjälp av tolk får berätta för Migrationsverket bland annat vem hen är, varför hen har lämnat sitt ursprungsland och hur hen mår.

Den sökande behöver inte gå in på detaljer kring varför hen söker asyl under detta första ansökningssamtal, när hen inte har en jurist eller advokat närvarande som kan hjälpa hen genom processen (ett offentligt biträde). Men det är viktigt att så tidigt som möjligt i processen berätta för Migrationsverket om ens skyddsbehov har koppling till sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck. Till exempel om personen har flytt på grund av att hen är homosexuell eller transperson. Det är viktigt att berätta detta för att få sina egna rättigheter tillgodosedda och exempelvis kunna komma i kontakt med RFSL och hbtqi-kompetenta jurister som kan hjälpa en i asylprocessen. Det är också viktigt eftersom det kan bli svårare att göra sina hbtqi-asylskäl trovärdiga och tillförlitliga ju senare i processen den asylsökande berättar om dem.

Vilket land ska pröva en persons asylansökan?

Vilket land som är ansvarigt för att pröva en persons asylansökan regleras i Dublinförordningen. Det innebär att Migrationsverket kan be ett annat land än Sverige att ta över asylansökan i vissa fall, till exempel:

• Om den asylsökande har fått ett visum utfärdat av ett annat Schengenland än Sverige.
• Om den asylsökande har en viss viss typ av uppehållstillstånd i eller har sökt asyl i ett annat Schengenland på vägen till Sverige.

Du kan läsa mer om Dublinförordningen längre ner på sidan.

Om du är osäker på vad som gäller i din eller t.ex. din närståendes situation kan du kontakta RFSL:s asylrättsjurister. Vi erbjuder gratis juridisk rådgivning:

Patrick Bazanye
patrick.bazanye@rfsl.se

Aino Gröndahl
aino.grondahl@rfsl.se

Vad är offentliga biträden?

De flesta asylsökande har rätt att få en jurist eller advokat som hjälper den asylsökande under processen hos Migrationsverket. Den personen kallas för ett offentligt biträde. Om det blir avslag och den asylsökande får ett beslut om utvisning hjälper det offentliga biträdet även den asylsökande att överklaga till migrationsdomstolen, där det i vissa fall kan bli en muntlig förhandling. I huvudsak är överklagandeprocessen dock skriftlig. Om även migrationsdomstolen avslår överklagandet, hjälper det offentliga biträdet också till vid ett eventuellt överklagande till Migrationsöverdomstolen, som är den sista instansen i migrationsärenden. 

En vanlig missuppfattning är att de offentliga biträdena är ”anställda” av Migrationsverket eller att de är ”Migrationsverkets jurister”. Detta stämmer inte. Ett offentligt biträde utses av och får ersättning för uppdraget av staten, genom Migrationsverket. Men biträdet är oberoende i förhållande till Migrationsverket, migrationsdomstolarna och andra myndigheter. För att få uppdrag som offentligt biträde i asylärenden kräver Migrationsverket att personen har en svensk juristexamen eller motsvarande kunskaper och erfarenhet av utlänningsrätt, alltså regler om till exempel uppehållstillstånd, asyl och medborgarskap. Mer om vilka krav som ställs på offentliga biträden finns i Migrationsverkets rättsliga ställningstagande.

Därför är det viktigt att offentliga biträden har hbtqi-kompetens

I asylärenden där någon söker asyl på grund av sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck är det mycket viktigt att biträdet har god kompetens kring asylskälen sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Den asylsökande kan tala om för Migrationsverket om hen önskar en särskild person (vanligen en jurist eller advokat) som sitt offentliga biträde. Önskemålet behöver framföras till Migrationsverket så tidigt som möjligt i asylprocessen. 

Om asylsökanden inte lämnar in något önskemål inom en viss tid om ett särskilt offentligt biträde så utser Migrationsverket ett biträde åt den sökande. Det finns inga garantier för att det utsedda biträdet har tillräcklig kompetens kring asylskälen sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. Det är mycket svårt att beviljas ett byte av ett offentligt biträde som har förordnats av Migrationsverket. Detta gäller även om det senare skulle visa sig att biträdet exempelvis helt saknar hbtqi-kompetens eller erfarenhet av att arbeta med asylsökande hbtqi-personer.

RFSL:s jurister agerar inte som offentliga biträden men erbjuder inför, under och efter asylprocessen kostnadsfri juridisk rådgivning. Du kan alltså gratis få hjälp av våra jurister, som är experter på hur rättsregler ska tolkas. Asylsökande kan kontakta RFSL för juridisk rådgivning och för att få kontakt med hbtqi-specialiserade offentliga biträden på eller nära den ort som sökanden befinner sig på. Du kan kontakta oss genom att mejla eller ringa:

Patrick Bazanye
patrick.bazanye@rfsl.se

Aino Gröndahl
aino.grondahl@rfsl.se

Byta ett redan förordnat biträde

Det är mycket svårt att få byta det offentliga biträde som har förordnats och som representerar dig vid Migrationsverket och/eller migrationsdomstolen. För att beviljas ett byte av biträde måste det finnas särskilda skäl och starka grunder. Det är också upp till den asylsökande att visa att det finns sådana skäl, om hen vill byta ett redan förordnat biträde. Det finns inga krav på hur en ansökan för att byta offentligt biträde ska se ut. I ansökan behöver dock dessa saker stå med:

• Datum
• Asylsökandens namn
• Ärendenummer
• Vad saken gäller (byte av offentligt biträde).

Det är viktigt att sökanden detaljerat anger varför hen önskar byta offentligt biträde. Den sökande bör även skicka med eventuell skriftlig bevisning som stärker de skäl som personen har angett för att den vill byta offentligt biträde. Om sökanden har kontakt med ett annat biträde som har möjlighet att ta över ärendet ifall ett byte skulle godkännas kan det andra biträdets namn och kontaktuppgifter bifogas i ansökan. Det ska också stå med att den sökande önskar att få detta biträde istället, om ett byte av det offentliga biträdet beviljas.

Tolkar

Migrationsverket ska i början av processen fråga den asylsökanden vilket eller vilka språk hen kan genomföra utredningar på. Sökanden har rätt att önska en tolk av ett visst kön. Däremot har sökanden inte rätt att kräva att tolken har eller inte har en viss etnicitet. Den sökande har alltid rätt att be att få avbryta en pågående asylutredning, till exempel:

• Om hen upplever att kommunikationen med eller genom tolken inte fungerar.
• Om sökanden och tolken inte förstår varandra.
• Om tolken uttrycker sig på ett hbtqi-fobiskt sätt eller använder terminologi som asylsökanden upplever som nedsättande.

Om något av detta eller liknande händer så ska sökanden tala om detta för Migrationsverkets utredare eller sitt offentliga biträde så fort som möjligt. Sökanden bör absolut inte vänta till dess att intervjun är färdig. Det är oftast mycket svårt att rätta till eventuella fel i tolkningen eller rätta missförstånd i efterhand. Då riskerar det att drabba den asylsökande och utgången i hens asylärende och beslut, även vid ett överklagande till migrationsdomstolen. 

Skriftliga och muntliga yttranden från RFSL

Det kan vara värdefullt i ett asylärende att tillsammans med den skriftliga inlagan (som det offentliga biträdet skickar in) lämna in intyg från RFSL, till stöd för de åberopade asylskälen. Det finns ingen formell mall och inga särskilda formkrav som måste följas när ett sådant intyg skrivs. Det kan se olika ut beroende på vem som skriver det och i vilken egenskap personen intygar något. Intyget bör dock innehålla:

• asylsökandens namn
• personnummer
• ärendenummer (LMA)
• datum för intyget
• vem hos RFSL och i vilken egenskap hen träffar eller känner den sökande
• kontaktuppgifter till personen eller den aktuella RFSL-avdelningen. 

I intyget kan det även t.ex. framgå om asylsökanden är medlem i RFSL (kopia av medlemskapskort kan bifogas). Det kan också framgå om och hur ofta hen deltar i olika aktiviteter (Newcomers, Pride, stödsamtal hos RFSL-kurator). Om personen som skriver intyget från RFSL har haft samtal med asylsökanden om dennes personliga förhållanden, där sökanden t.ex. berättat saker om varför hen flytt och hur hen lever i Sverige, så är det särskilt viktigt att stämma av med det offentliga biträdet. Detta behöver göras med den asylsökandens samtycke.

Om det blir avslag

Om det blir avslag hos Migrationsverket, så kan beslutet överklagas till migrationsdomstolen. Överklagandeprocessen är i huvudsak skriftlig, men migrationsdomstolen kan besluta att hålla en muntlig förhandling, exempelvis om det offentliga biträdet yrkar på det i sitt skriftliga överklagande. Biträdet kan begära att ett eller flera vittnen eller sakkunniga ska tillåtas vittna under den muntliga förhandlingen. Om migrationsdomstolen tillåter vittnen, får de då berätta om det som är relevant till till stöd för den asylsökande. Anställda, volontärer, kuratorer, Newcomers-samordnare kan till exempel vittna om hur de känner den asylsökande, vad de känner till om dennes deltagande i RFSL:s aktiviteter, vad som kan ha framkommit i eventuella stödsamtal, mm.

Det är viktigt att stämma av med den asylsökande och hens offentliga biträde inför att migrationsdomstolen ombeds att tillåta vittnen eller sakkunniga under en muntlig förhandling. Det är också viktigt att förbereda vad RFSL:s representant ska och inte ska vittna om vid den muntliga förhandlingen. Det går bra att kontakta RFSL:s jurister vid frågor kring domstolsförhandlingar och att vittna i domstol:

Patrick Bazanye
patrick.bazanye@rfsl.se

Aino Gröndahl
aino.grondahl@rfsl.se

Avslag och prövningstillstånd

Migrationsverket är den första instansen i asylärenden. Det är alltså de som först bedömer om en asylsökande ska beviljas asyl och uppehållstillstånd, eller inte. Om Migrationsverket avslår asylansökan kan det beslutet överklagas till den andra instansen, migrationsdomstolen. Om migrationsdomstolen avslår överklagandet kan domen överklagas till Migrationsöverdomstolen vid Kammarrätten. Det är den högsta instansen i migrationsärenden, alltså frågor om t.ex. asyl, medborgarskap och utvisning.

För att Migrationsöverdomstolen ska pröva ett ärende krävs att prövningstillstånd beviljas, vilket är mycket svårt att få. Prövningstillstånd kan beviljas när det behövs vägledning kring hur lagstiftningen ska tolkas, så kallade prejudikatskäl. Det kan också beviljas ifall det finns ”synnerliga skäl” att pröva överklagandet. Det kan handla om att utgången i migrationsdomstolen beror på ett grovt förbiseende eller misstag. Ett sådant kan vara att domstolen har tillämpat fel lagrum. Det kan också vara att ett beslut har fattats av någon som inte har haft behörighet att fatta beslutet. Mer information om prövningstillstånd finns på Migrationsöverdomstolens hemsida.

Om Migrationsöverdomstolen beslutar att inte bevilja prövningstillstånd, vinner migrationsdomstolens dom laga kraft, den blir giltig. Normalt börjar då tidsfristen att löpa för att verkställa beslutet om utvisning, den tid som går från domstolens beslut till att den sökande måste lämna Sverige. Sökanden blir informerad om beslutet. Det kallas för delgivning. Hen blir också kallad till ett så kallat återvändandesamtal för att planera resan och höra den sökandes inställning till detta. Mer om delgivning och vad som händer vid avslag går att läsa på Migrationsverkets hemsida.

De flesta advokater och jurister anser sitt uppdrag som offentligt biträde vara över när ett ärende har nått Migrationsöverdomstolen och den inte har beviljat prövningstillstånd. I detta skede, när asylprocessen formellt är över, har asylsökanden inte rätt att få ett offentligt biträde som har rätt att få ersättning från staten.

När kan en söka asyl igen (preskription) och om det kommer fram nya omständigheter (verkställighetshinder)

Preskriptionstiden i asylärenden är fyra år räknat från datumet då avslagsbeslutet blev giltigt, alltså vann laga kraft. När preskriptionstiden har gått ut, är det möjligt att söka asyl på nytt.

Innan preskriptionstiden har gått ut kan det vara möjligt att skicka in en ansökan om verkställighetshinder mot utvisningen på grund av ”nya omständigheter” i ärendet som kan antas utgöra hinder mot verkställighet. Det räcker inte att det rör sig om mindre justeringar av eller tillägg till sådant som redan har prövats av Migrationsverket och/eller av migrationsdomstolen. Det behöver vara nya omständigheter som aldrig tidigare har prövats i ärendet.

Vad kan utgöra verkställighetshinder?

Exempel på nya omständigheter som skulle kunna utgöra verkställningshinder är om en person tidigare inte vågat/kunnat berätta för migrationsmyndigheterna om sin sexuella läggning, sin könsidentitet och/eller sitt könsuttryck. Dessa har således aldrig har prövats som asylskäl i ärendet, och kan då utredas och bedömas i en ny prövning. Att inte ha berättat från början om sina hbtqi-asylskäl ska inte ensamt påverka uppgifternas trovärdighet, när Migrationsverket eller migrationsdomstolen tar ställning till de nya omständigheterna.

Förändrade förhållanden i den asylsökandes ursprungsland kan också utgöra en ny omständighet och därmed utgöra hinder mot att verkställa utvisningen. Det kan exempelvis vara om situationen för hbtqi-personer har förvärrats genom ny lagstiftning. Det kan också vara att det har uppstått en ny, personlig hotbild mot personen. Hotbilden behöver då kunna visas exempelvis genom skriftlig bevisning. Det är viktigt att dokumentera allt som kan utgöra skriftlig bevisning till stöd för de nya omständigheter som en vill åberopa i en ansökan om verkställighetshinder mot utvisningen. Det är också viktigt att konsultera en jurist innan en sådan ansökan skickas till Migrationsverket. Om en sökande och/eller till exempel dennes kontaktperson är osäker på vad som kan utgöra nya omständigheter går det jättebra att kontakta RFSL:s asylrättsjurister för rådgivning. 

Det finns ingen bestämd period för när en ansökan om verkställighetshinder måste skickas in. För att ha så goda chanser som möjligt att nå framgång med ansökan bör den dock lämnas in så snart som det är möjligt. Dock bör en jurist bistå med skrivandet av ansökan, och det är bra om så mycket skriftlig bevisning som möjligt kan bifogas till stöd för ansökan om en ny prövning. Om sökanden gör “antagligt” (vilket är ett lågt beviskrav) att det finns ett bestående hinder mot verkställigheten av utvisningen på grund av de nya omständigheterna och personen inte har kunnat åberopa omständigheterna tidigare, eller har giltig ursäkt för att inte ha gjort det tidigare, kan en ny prövning beviljas. En ansökan om verkställighetshinder kan leda till avslag, uppehållstillstånd eller beslut att bevilja ny prövning, och då får personen rätt till ett offentligt biträde. Om personen får avslag på ansökan om en ny prövning, kan det beslutet överklagas till migrationsdomstolen, som då kan avslå överklagandet, eller bevilja en ny prövning, eller återförvisa ärendet till Migrationsverket för en ny bedömning.

I vilket land kommer min asylansökan prövas?

Dublinförordningen avgör vilket land som ansvarar för prövningen av en persons asylansökan. Dublinförordningen gäller i EU-länderna, samt Island, Norge, Lichtenstein och Schweiz och är direkt bindande för medlemsstaterna.

När en person söker asyl i Sverige prövar Migrationsverket först om hen har familj som söker asyl i något annat EU-land. Om inte, prövas om sökanden har beviljats visum eller uppehållstillstånd av ett annat EU-land, som då är ansvarigt för asylansökan. Ifall det inte finns ett visum eller uppehållstillstånd utfärdat av något annat EU-land utreder Migrationsverket vilket EU-land personen först reste in i när hen passerade EU:s yttre gräns. Om inget land kan hållas ansvarigt enligt dessa punkter blir det land där sökanden först lämnade in sin asylansökan ansvarigt för att pröva ansökan. 

Ett beslut om överföring till ett annat EU-land enligt Dublinförordningen preskriberas, alltså upphör att gälla, sex månader efter att det andra landet accepterade att ta emot asylsökanden och pröva ansökan, om Sverige under de sex månaderna inte har lyckats verkställa överföringen. Om Sverige inte lyckats genomföra överföringen på grund av att asylsökanden håller sig undan, alltså lever gömd, är preskriptionstiden istället 18 månader. Efter det övergår ansvaret på Sverige att pröva asylansökan. På Migrationsverkets hemsida finns mer information om Dublinförordningen. 

Dublinförordningens regler upplevs ofta som svårförståeliga. Den som är osäker på vad som gäller i ett specifikt fall, kan vända sig till RFSL:s asylrättsjurister för information och rådgivning.

Kan RFSL ordna visum åt asylsökande hbtqi-personer?

Nej. RFSL som organisation har inte möjlighet att hjälpa personer som befinner sig utanför Sverige, genom att bistå med inbjudningar, visumansökningar eller genom att finansiera resor till Sverige i syfte att söka asyl. Vi kan dock ge råd och information till personer som befinner sig utanför Sverige och har frågor om att söka asyl eller uppehållstillstånd i Sverige. Om en person lyckas ta sig till Sverige – med eller utan visum – kan RFSL bistå med juridisk hjälp och andra former av stöd. Både inför och direkt efter ankomsten. Läs mer om vad RFSL kan erbjuda för till asylsökande stöd här.