Äktenskap

Att ingå äktenskap

Det finns inga formella krav på anknytning till Sverige för få ingå äktenskap. Det vill säga en person behöver varken bo (ha hemvist) eller vara medborgare i Sverige (ha Sverige som hemland) för att gifta sig här.

Hindersprövning

Innan ett par får gifta sig måste en hindersprövning göras för att kontrollera att svensk lag tillåter att paret ingår äktenskap. Hindersprövningen görs av Skatteverket och paret måste själva ansöka om hindersprövning. Ansökningsblankett finns på Skatteverkets hemsida. Enligt svensk lag ska den som ska ingå äktenskap inte:

• vara under 18 år (Länsstyrelsen kan i vissa fall bevilja undantag),
• inte redan vara gift eller registrerad partner med någon annan person, eller
• vara nära släkt med varandra (släkt i rätt upp- eller nedstigande led och helsyskon, adoptivsyskon räknas enligt lag som helsyskon men kan få tillstånd av länsstyrelsen att gifta sig, även halvsyskon kan få tillstånd att gifta sig).

Personer utan hemvist eller medborgarskap i Sverige

Om ingen av de som ska ingå äktenskapet har hemvist eller är medborgare i Sverige krävs också att båda var för sig har rätt att gifta sig med den andra enligt svensk lag och lagen i landet där de båda, eller länderna där de var för sig, är medborgare eller har sin hemvist. Det räcker med att båda i paret har sin hemvist i, eller att den ena är medborgare och den andre har hemvist i, ett land där paret har laglig rätt att gifta sig för att paret ska få gifta sig i Sverige. Finns det inte rätt för paret att ingå äktenskap i detta land, men däremot rätt att ingå ett partnerskap som till väsentlig del liknar ett äktenskap och ger många av äktenskapets rättsverkningar, kan paret också gifta sig i Sverige.

Är en av personerna medborgare eller folkbokförd i Sverige (det räcker med ett tillfälligt uppehållstillstånd för att personen t.ex. jobbar eller studerar i Sverige) så kan paret gifta sig i Sverige även om den andres hemland eller landet där denne har sin hemvist inte tillåter äktenskap för samkönade par.

Den person som inte har hemvist i Sverige eller är svensk medborgare måste, i samband med att paret lämnar in ansökan om hindersprövning, lämna uppgift om: födelseort, födelseland, medborgarskap, kön och civilstånd. Uppgifterna ska vara styrkta med kopia av pass och om det behövs, annan handling såsom skilsmässodom eller dödsattest för tidigare partner.

Om ingen i ett par har hemvist eller är medborgare i Sverige måste båda också kunna bevisa att de har rätt att gifta sig, eller ingå ett partnerskap, enligt lagen i landet där de, eller länderna där de, var för sig är medborgare eller har sin hemvist. För att göra det måste paret uppvisa:

• ett intyg från en behörig myndighet i landet eller länderna där de är medborgare eller bor som visar deras namn och att de har rätt att gifta sig eller ingå partnerskap med varandra, eller
• ett s.k. äktenskapscertifikat, eller ett intyg utfärdat av en behörig myndighet i hemlandet/hemländerna eller en hemlandsmyndighet i Sverige, t.ex. en ambassad, som visar vilka regler som gäller för att få gifta sig, eller ingå partnerskap, i landet och varsitt intyg som visar deras civilstånd.

Intygen får inte vara äldre än fyra månader.

Vigseln

Vigseln genomförs av personer som Länsstyrelsen har utsett att vara äktenskapsförrättare eller av förordnad förrättare inom ett religiöst samfund. Listor på vilka som är äktenskapsförrättare finns vanligtvis tillgängliga hos kommunen och alltid hos Länsstyrelsen.

Den som vill vigas inom Svenska kyrkan ska vända sig till sin lokala församling som förmedlar kontakt med en präst som förrättar vigslar mellan samkönade par. Det går också bra att kontakta en präst direkt. Präster inom Svenska kyrkan har ingen skyldighet att viga samkönade par, men eftersom Svenska kyrkan har åtagit sig att viga samkönade par har kyrkan en skyldighet att erbjuda en präst som kan förrätta vigseln. Minst en av dem som vill gifta sig inom Svenska kyrkan måste vara medlem där. Ceremonin kan utformas av prästen i samråd med paret. Svenska kyrkan har antagit anvisningar för vigselgudstjänsten i de fall där makarna är av samma kön.

Det finns även andra trossamfund i Sverige som förrättar vigslar mellan samkönade par. Samkönade äktenskap förrättas åtminstone även av Judiska församlingen i Stockholm, Liberala katolska kyrkan och Norrmalms baptistförsamling i Stockholm.

Vid vigseln måste båda personerna delta och får där svara jakande på att de vill ingå äktenskap med den andra personen.

Om man vill upplösa sitt äktenskap så sker detta genom ansökan till tingsrätt. En betänketid på sex månader gäller om båda i paret inte är ense om skilsmässa eller om det finns barn inom äktenskapet.

Omvandling av partnerskap

De som är registrerade partners i Sverige enligt partnerskapslagen kan omvandla partnerskapet till ett äktenskap. Det sker genom att paret antingen lämnar in en gemensam skriftlig anmälan till Skatteverket eller genom att de viger sig inför en vigselförrättare. Par som ingått registrerat partnerskap enligt utländsk lag kan inte omvandla sitt partnerskap till ett äktenskap i Sverige.

Om paret väljer att viga sig behöver de inte först ansöka om hindersprövning. Det räcker med att de överlämnar ett intyg till vigselförrättaren på att de är registrerade partners i Sverige. Vigselförrättaren underrättar sedan Skatteverket om vigseln. Paret är gifta från och med den dag de vigs, inte dagen då de ingick ett registrerat partnerskap.

En omvandling från registrerat partnerskap till äktenskap påverkar inte parets rättigheter och skyldigheter. Det registrerade partnerskapet har samma rättsverkningar som äktenskapet.

Rättsverkningar

Samma rättsverkningar om arv, gåvor, beskattning etc. gäller för alla par som ingått äktenskap.

Samkönade par som ingått äktenskap, eller tidigare partnerskap, kan gemensamt tilldelas föräldraskap genom prestation eller bekräftelse, adoptera barn eller dela vårdnad av barn. Samkönade kvinnliga par kan få tillgång till assisterad befruktning via svensk sjukvård och på så sätt gemensamt bli föräldrar.

Det finns ingen internationell partnerskapskonvention, men däremot finns en informell överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Island, Norge och Nederländerna som innebär att samkönade äktenskap och partnerskap som ingåtts i något av dessa länder per automatik erkänns i de andra. Övriga länders samkönade äktenskap och partnerskap gäller inte per automatik. En person som ingått äktenskap i Sverige med en annan person av samma kön och flyttar till annat land räknas därför, utan särskild prövning i det landet, som ensamstående.