Vanliga frågor

Hitta medförälder

Fråga: Jag vill gärna hitta en eller flera personer att dela ett föräldraskap med. Har RFSL något forum dit jag kan vända mig för att lära känna andra som har samma tankar? 

Svar: Nej, RFSL har inget sådant forum och kan inte förmedla sådana kontakter mellan privatpersoner. På Facebook finns däremot flera sådana initiativ. Du kan hitta dem genom att söka på ord som regnbågsfamiljer, medförälder eller heminsemination. 

Föräldraförsäkringen

Fråga: Kan man vara föräldraledig och ta ut föräldrapenning innan en närståendeadoption är klar?

Svar: Ja. Den som är juridisk förälder kan överföra dagar med föräldrapenning till den förälder som ska närståendeadoptera. Från den 1 juli 2019 gäller den möjligheten även föräldrar som är sambos, utan att vara gifta. Tidigare var kravet  att man var gifta eller hade gemensamma barn sedan tidigare för att få överlåta dagar.

Fråga: Kan fler än två föräldrar vara föräldralediga och ta ut föräldrapenning för samma barn?

Svar: Ja. Den som är juridisk förälder kan avstå dagar med föräldrapenning till den förälder som inte är juridisk förälder. Om det finns två juridiska föräldrar kan båda avstå dagar. På så sätt kan alltså fyra föräldrar (två juridiska föräldrar och två föräldrar som inte är juridiska föräldrar) få föräldrapenning, under förutsättning att man vårdar barnet och avstår från arbete. Det är maximalt fyra personer som kan få föräldrapenning för ett barn. Det beror på att ett barn bara kan ha två juridiska föräldrar. Den som inte är juridisk förälder måste vara sambo med en juridisk förälder för att få ta del av dagar med föräldrapenning.

Familjejuridik

Fråga: Vad gäller för oss, två kvinnor, som fått barn genom heminsemination? Slipper jag närståendeadoptera barnet om vi är gifta?

Svar: Den 1 januari 2022 infördes en föräldraskapspresumtion som gäller alla gifta par, oavsett kön. Det innebär att att alla gifta par numera behandlas lika, oavsett könsidentitet eller sexuell läggning. Den som är gift med någon som föder barn kommer automatiskt att räknas som barnets andra förälder och bli vårdnadshavare till barnet.

Tidigare har gifta samkönade par och par där någon har ändrat sitt juridiska kön behövt vända sig till familjerätten i sin kommun. Detta för att antingen skriva under en bekräftelse på föräldraskapet eller dra igång en närståendeadoption. Det har inte fäder i olikkönade äktenskap behövt göra, utan de har räknats som fäder automatiskt.

Lagen innehåller dock hävanderegler som innebär att ett presumerat föräldraskap kan ogiltigförklaras om barnet kommit till via heminsemination (eller assisterad befruktning på klinik utomlands med en donator som inte kan bli känd för barnet). Det betyder att barn kan förlora sin ena förälder vid till exempel en vårdnadstvist om barnet kommit till på dessa sätt. För att ditt föräldraskap som registrerats automatiskt inte ska kunna hävas länge fram är det alltså viktigt att du häver presumtionen och sedan närståendeadopterar barnet. För att göra detta behöver du vända sig till närmaste tingsrätt.

Fråga: Vi är två kvinnor som är sambo med varandra. Min sambo är gravid efter insemination  utomlands. Hur blir jag registrerad som förälder? 

Svar: Om kriterierna som listas här nedanför är uppfyllda kan du bekräfta föräldraskapet. En föräldraskapsbekräftelse gör du numera enklast i Skatteverkets e-tjänst Digital föräldraskapsbekräftelse. Tjänsten kan användas för barn som föds från 1 januari 2022 och du behöver bekräfta ditt föräldraskap inom 14 dagar från barnets födelse. Föräldern som har fött barnet behöver godkänna föräldraskapsbekräftelsen i tjänsten.

Om det har gått längre tid än 14 dagar från barnets födelse eller om ni inte använder tjänsten kan ni istället göra en föräldraskapsbekräftelse hos socialtjänsten (familjerätten). Ni kan då kontakta familjerätten i den kommun där barnet är folkbokfört, om ni inte redan har blivit kontaktade av dem. Det är samma förfarande som gällde för alla som behövde bekräfta sitt föräldraskap innan möjligheten att bekräfta digitalt infördes.

Kriterier som behöver vara uppfyllda för att du ska kunna bekräfta föräldraskapet är:

• • Att ni var sambos vid tidpunkten för den assisterade befruktningen.
  • Att du som inte burit barnet har samtyckt till behandlingen.
  • Den asssisterade befruktningen är utförd på behörig klinik, med tillstånd att utföra assisterad befruktning med donerade spermier.
  • Barnet kommer, vid mogen ålder, ha möjlighet att del av information om donatorn.

Är dessa kriterier inte uppfyllda behöver du närståendeadoptera barnet. Läs mer om närståendeadoption under rubriken Juridik – assisterad befruktning.

Fråga: Vi är två kvinnor som planerar att skaffa barn genom heminsemination. Vi har förstått att min flickvän, som inte kommer bära barnet, behöver närståendeadoptera för att räknas som juridisk förälder. Behöver vi vara gifta för att få adoptera? 

Svar: Nej, men ni behöver vara sambor med varandra. Tidigare har det krävts att man varit gifta med varandra, men från och med den 1 september 2018, är det möjligt att närståendeadoptera även inom en samborelation. Läs mer om närståendeadoption under rubriken Juridik – assisterad befruktning.

Assisterad befruktning på klinik

Fråga: Jag vill bära min partners ägg, kan vi få hjälp med det på klinik i Sverige?

Svar: Att ta emot ett ägg från en partner räknas i vårdsammanhang som äggdonation, trots att ägget kommer från den ena partnern i paret. Så pratar vi ju inte om spermier som finns inom paret. Värt att notera är dock att det finns medicinska risker med att vara gravid med ett ägg som inte är ens eget, som något större risk får högt blodtryck och havandeskapsförgiftning. Dessa risker diskuteras under den medicinska utredningen inför bahandlingen.

Tidigare fanns det enligt lag ett krav på att ägget skulle vara den bärandes egna ägg, om donerade spermier användes vid behandlingen. 2019 blev dock assisterad befruktning med både donerade ägg och spermier tillåten även i Sverige. Vem eller vilka som kan bli aktuella för assisterad befruktning med enbart donerade könsceller är upp till behandlande läkare att fatta beslut om. Enligt Sveriges Kommuners och Regioners rekommendationer kan behandlingen endast erbjudas då det finns medicinska skäl. 

SKR:s rekommendation är framtagen av regionernas vävnadsområdesgrupp för könsceller som är en expertgrupp inom det nationella Vävnadsrådet, vilket arbetar på uppdrag av SKR med stöd till sjukvården i hela kedjan från donation till transplantation inom verksamhetsområdet.

Fråga: Hur långa är regionernas köer?

Svar: Kötiderna från inkommen remiss till att man blir kallad till kliniken och får starta sin behandling, varierar kraftigt mellan de olika landstingen. Från 3-6 månader upp till flera år. Kötiderna ändras också hela tiden beroende på tillgång på donatorer och hur många som står i kön för tillfället i respektive landsting. För aktuella kötider, se klinikernas hemsidor.

Fråga: Vad beror köerna på?

Svar: De långa kötiderna beror främst på resursbrist på klinikerna. I viss mån kan de också, på en del av klinikerna, bero på brist på donatorer. Men den största orsaken till att det i dagsläget är köer för att få offentligt finansierad fertilitetsbehandling är att resurserna på klinikerna är begränsade och att man därför inte kan anställa mer personal och skaffa större lokaler.

Fråga: Gäller inte vårdgarantin?

Svar: Nej, vårdgarantin gäller inte när man behöver donerade könsceller (ägg eller spermier) för att bli gravid. Om man däremot har egna ägg och spermier inom paret, då gäller vårdgarantin, dvs att man ska bli kallad till kliniken inom tre månader från inkommen remiss.

Fråga: Om man vill ha fler barn, vilka regler gäller för syskonbehandling?

Svar: I Sverige är alla fertilitetsbehandlingar som syftar till att få syskon egenfinansierade. Det beror på att när man har fått ett barn (eller två om det blir tvillingar) så är man inte längre ofrivilligt barnlös. I Sverige är det bara möjligt för ofrivilligt barnlösa par och ensamstående att få offentligt finansierad fertilitetsbehandling. På de flesta kliniker, både offentliga och privata, är utgångspunkten att ens första barn ska vara minst ett år gammalt innan försök att få syskon påbörjas. Om det är samma person som ska bli gravid en andra gång, ska en eventuell amning av det första barnet, vara avslutad innan en syskonbehandling påbörjas. Läs mer om syskonbehandling under rubriken Assisterad befruktning på klinik.

Fråga: Går det att göra IVF med donerade spermier på privat klinik?

Svar: Ja, sedan 2019 är det tillåtet även för privata kliniker att genomföra IVF-behandlingar med donerade spermier.

Tidigare har IVF-behandlingar med donerade spermier endast fått genomföras på offentliga kliniker. Enda undantaget var IVF-kliniken i Umeå. Det beror på att kliniken ligger i anslutning till ett Universitetssjukhus, vilket tidigare var ett krav för att en privat klinik skulle få genomföra IVF-behandling med donerade spermier.

Fråga: Vi är oroliga inför kuratorssamtalet på fertilitetskliniken! Vad är det för frågor som brukar ställas under dessa samtal? Tänk om vi inte blir godkända och därför inte får starta behandlingen! 

Svar: Exakt vilka frågor som ställs varierar, men den särskilda prövningen och bedömningen utgår från parets eller den ensamståendes möjlighet och förmåga att fungera som förälder/föräldrar under barnets hela uppväxt.

Bedömningen utgår från ett barnperspektiv. Målet med den särskilda prövningen är att säkerställa att det framtida barnet/barnen kommer att växa upp under goda förhållanden.

Att inte bli godkänd i den särskilda prövningen är ovanligt, men det händer. Om man inte blir godkänd i den särskilda prövningen har man rätt att få information om vad det beror på och vad man behöver förändra i sitt liv inför en ny bedömning. Ofta kan en ny bedömning göras efter en viss tid, beroende på orsaken till att man inte blev godkänd. Om man inte blir godkänd har man även möjlighet att överklaga beslutet till Socialstyrelsens rättsliga råd.

Läs mer om den särskilda prövningen under rubriken Assisterad befruktning på klinik. 

Heminsemination

Fråga: Är det tillåtet att beställa spermier från spermabank i t.ex Danmark för att inseminera hemma?

Svar: Enligt lagen om genetisk integritet, som är den lag som reglerar vad som är tillåtet och inte när det gäller insemination och IVF-behandlingar, får frysta spermier inte föras in i landet utan tillstånd från Socialstyrelsen. Svenska kliniker som köper spermier från spermabanker i exempelvis Danmark, vilket de privata klinikerna gör, behöver alltså ansöka om ett sådant tillstånd för att kunna erbjuda insemination med donerade spermier. Den som beställer spermier från spermabank bär själv det juridiska ansvaret för att se till att import och användning sker enligt nationell lagstiftning. Om förbudet att föra in spermier i landet utan tillstånd ska tolkas som att det även gäller privatpersoner är dock inte helt tydligt då lagtexten är skriven med fertiltetsklinikerna som utgångspunkt. Det korta svaret är alltså att det inte är helt självklart hur lagen ska tolkas när det gäller privatpersoner.