När Ylva Johansson nu tillträder som EU-kommissionär med ansvar för migration och inre säkerhet innebär det en chans att göra avtryck i en av vår tids största samhällsfrågor. En av hennes viktigaste uppgifter blir att skydda rättigheterna för människor på flykt och att lösa de låsningar i EU:s politik som bidrar till att människor dör på Medelhavet.
2 december 2019
Det är en grundläggande rättighet att få ansöka om asyl och få sitt behov av skydd prövat. Ofta är det djupt tragiska händelser bakom människors behov av att söka skydd någon annanstans. Människor migrerar av en mängd olika anledningar. Oavsett anledning vill vi påminna om att migration i grunden är något positivt som berikar världen både kulturellt och ekonomiskt.
I migrationsdebatten lyfts sällan hur människors rörelse bidrar till utveckling och välstånd. I stället är det ord som ”nivåer”, ”migrationshantering” och insatser för att ”stävja” migration som dominerar inom EU och utanför. Vi välkomnar därför att Johansson i sitt anförande vid utfrågningen i Europaparlamentet sade att ”migration inte ska ses som ett säkerhetshot, alla har rätt att leva i frihet i en rättsstat.”
EU:s och medlemsländernas migrationspolitik de senaste åren har fått förödande konsekvenser för människor på flykt och för de människor i världen som lever i störst utsatthet och förtryck. Att outsourca ansvaret för ”migrationshantering” till odemokratiska länder som Libyen, Niger, Turkiet och Sudan är ansvarslöst och rättsosäkert och försätter redan utsatta människors liv i fara.
Allt större del av EU:s biståndsbudget går till insatser för att förhindra migration, i stället för att ha som främsta syfte att bekämpa fattigdom. Att göra EU beroende av auktoritära ledare för att hålla borta människor på flykt har redan visat sig vara en riskabel strategi, både ekonomiskt och humanitärt. Den här typen av ”migrationshantering” måste Ylva Johansson sätta stopp för.
Världen kommer att se mer, inte mindre, migration. Det är bland annat en växande medelklass i afrikanska länder som är tillräckligt resursstarka för att göra resan till Europa. Det är en av slutsatserna i den färska UNDP-rapporten ”Scaling fences”. Att föra en politik som går ut på att stänga gränser och isolera sig är inte ett realistiskt alternativ.
Majoriteten av de människor som migrerar eller flyr är medvetna om riskerna längs med vägen och genomför resan ändå, enligt rapporten. Att göra det svårare att ta sig in i EU gör alltså inte att färre försöker ta sig hit, däremot att fler liv riskeras. I stället måste fokus vara på att skapa säkra och lagliga vägar för migranter till Europa. Det är, enligt rapporten från UNDP, det bästa sättet att undvika social och politisk instabilitet.
Kan Ylva Johansson leda EU:s arbete i den riktningen? Vi tror att initiativet ”Coalition of the Willing” kan vara ett alternativ. Där föreslås EU-länder som deltar i form av att ta emot flyktingar och migranter få ekonomiskt stöd, medan de EU-länder som vägrar mottagande av människor på flykt nekas visst EU-stöd. Socialdemokraterna har hittills förkastat det förslaget, medan Miljöpartiet stödjer det. Det kanske inte är en perfekt lösning, men åtminstone en väg framåt.
Ylva Johansson sade i Europaparlamentets utfrågning att hennes strävan är att hitta samsyn och kompromisser som kan låsa upp dödläget i EU:s migrationspolitik. Den strävan måste vara en absolut prioritet. Det är ofattbara 18 000 människor som dött på Medelhavet sedan 2014, alltså runt sjuttio personer i veckan. Vetskapen om att det är politiska beslut, ofta mer populistiska än baserade på kunskap om vad som påverkar migration och säkerhet, som lett till att så många barn och vuxna mist livet är svår att stå ut med.
Johansson sade under sin utfrågning i parlamentet: ”Vi kan inte tolerera att liv utsätts för fara på Medelhavet och att liv går förlorade. Jag har ett tydligt uppdrag att ersätta ad hoc-lösningar. Att rädda liv till havs är vårt moraliska ansvar.” Med all respekt för det extremt svåra uppdraget Ylva Johansson, visa att du menar allvar! Lagliga och säkra vägar för den som behöver söka asyl måste vara din första och största prioritet. Det är också det enda hållbara alternativet. Visa ett modigt ledarskap, våga stå upp för ett EU där människors grundläggande rättigheter skyddas, oavsett åt vilket håll de politiska vindarna blåser.
Martin Nihlgård, generalsekreterare Individuell Människohjälp Deidre Palacios, förbundsordförande RFSL Eliot Wieslander, generalsekreterare Läkare i Världen Henrik Lysén, chef Act Svenska kyrkan Erik Alberius, ordförande Caritas Sverige Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna Alexander Clemenson, generalsekreterare KFUM Sverige Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect Gerardo Liziano, kansliansvarig Praktisk Solidaritet Carolina Ernrooth, verksamhetsledare Svalorna Indien Bangladesh Julia Andén, styrelseordförande Svalorna Latinamerika Mikael Sundström, ordförande Jordens Vänner Klara Knapp,ordförande Latinamerikagrupperna Khalil Zeidan, ordförande Nordisk hjälptartik
