Att Sverige 1972 var först i världen med en lag som reglerade möjligheten att ändra juridiskt kön och få tillgång till könsbekräftande vård är något att vara stolt över. Idag, 48 år senare, är Sveriges lagstiftning föråldrad. Frågan om en ny könstillhörighetslag har i olika omgångar utretts under 14 år. Det räcker inte med små förändringar, hela lagen måste bytas ut.
27 februari 2020
Att ändra juridiskt kön innebär inte kirurgiska ingrepp, utan sker enbart på pappret. Vid födseln blir alla barn i Sverige registrerade antingen som kvinnor eller män. Det syns i den näst sista siffran i personnumret som är jämn för kvinnor och udda för män. När man ändrar juridiskt kön får man ett delvis nytt personnummer som nu visar rätt juridiskt kön – alltså det kön man känner sig som. Idag är det en åldersgräns på 18 år för att kunna ändra juridiskt kön.
Den nuvarande lagen behöver ersättas för att ge transpersoner en grund för bättre livsvillkor. Att få leva som det kön man är och identifierar sig som är en förutsättning för att kunna leva fullt ut. Sveriges könstilhörighetslag ligger inte i linje med en modern syn på könsidentitet, där kropp och identitet inte behöver stämma överens enligt normen, och tillgodoser inte transpersoners mänskliga rättigheter.
Den statliga utredningen Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering fastslog 2014 att en lagstiftning som grundar sig på mänskliga rättigheter måste ta hänsyn till den enskildes privatliv och rätten till självbestämmande och integritet. Det innebär att det ska stå var och en fritt att ändra juridiskt kön, utan direkta eller indirekta krav på vård och behandling. Det ska inte ställas krav på medicinsk utredning, diagnos eller behandling för att personer ska få ändra sitt juridiska kön. Utredningen konstaterar också att en lagstiftning som grundar sig på mänskliga rättigheter måste ta hänsyn till att personer under 18 år kan ha behov av att ändra juridiskt kön och/eller att få könsbekräftande vård. Efter att utredningen presenterades har ytterligare utredningar gjorts och regeringen lovat att lägga fram ett förslag på en lagändring för riksdagen, men det har ännu inte skett.
Att reformera Sveriges könstillhörighetslag är ett självklart steg för ett land som vill värna mänskliga rättigheter och som gjort FN:s barnkonvention till lag. Barnkonventionen slår fast att barn ska ha inflytande över sina liv, barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet, detta gäller även när det gäller att ändra sitt juridiska kön och få könsbekräftande vård anser RFSL. I länder som Norge, Danmark, Irland, Malta och Argentina finns redan möjlighet att utifrån hur man själv känner sig ändra juridiskt kön. I en pågående granskning i FN:s råd för mänskliga rättigheter har Sverige uppmanats att införa en ny könstillhörighetslag som underlättar för transpersoner som vill ändra sitt juridiska kön
Idag är det ett krav att den som vill ändra juridiskt kön har haft regelbunden kontakt med ett specialiserat utredningsteam i minst två år. Det bidrar till att köerna till könsbekräftande vård kan vara upp till flera år. Att genomgå en utredning för att ta del av eventuell vård bör vara förbehållet personer som är i behov av könsbekräftande vård, och inte bara önskar ändra juridiskt kön. Regeringen behöver nu göra verklighet av sitt löfte att införa en ny könstillhörighetslag.
En ny lagstiftning som frigör mer resurser till den könsbekräftande vården och därmed tillgodoser personers möjlighet att själva bestämma vilket juridiskt kön de ska ha är nödvändig. Det förbättrar livsvillkoren för många transpersoner i Sverige, inte minst genom att ge människor förutsättningar för att må bättre, såväl psykiskt som fysiskt. Det är hög tid för en ny och modern könstillhörighetslag.
Deidre Palacios, förbundsordförande RFSL Frank Berglund, vice förbundsordförande RFSL
