Guide till samamning och igångsatt amning

Bli och vara förälderRFSL

Den här guiden är till dig som vill amma ett barn du inte själv har fött, och även till er som ska samamma ett (eller flera) barn. Första delen handlar om samamning, och om hur ni kan tänka som vill amma tillsammans. Den andra delen handlar om hur du sätter igång en mjölkproduktion. Guiden avslutas med några råd kring hur du/ni kan skapa ett tryggt rum för detta, i ett samhälle  där detta anses normbrytande.

Innehåll i denna artikel

  1. Samamning
  2. Att sätta igång (inducera) en mjölkproduktion
  3. När bebisen har fötts
  4. Amma med tillmatningsset
  5. Skapa ett tryggt rum
  6. Fler resurser och stödmöjligheter kring amning

Igångsatt amning, eller inducerad amning, innebär amning av ett barn som du inte själv har fött. Det kan vara så att du är den enda föräldern som ska amma barnet, eller så ska du amma tillsammans med den förälder som fött. Det kallar vi samamning. Ibland kallas det dubbelamning, eller delad amning.

Det finns starka normer kring amning, och därför vill vi påminna om:

  • Du kan välja att amma, oavsett om du är cis- eller transperson, oavsett om du fött barnet eller inte. Förutsättningarna för att få igång en mjölkproduktion varierar dock, bland annat beroende på vilka hormonnivåer du har i kroppen.
  • Det är inte nödvändigt att amma sitt barn för att tillgodose barnets grundläggande behov av trygghet, närhet och tröst. Du kan vara stolt och nöjd som förälder, oavsett hur ditt barn får mat.

Det bästa för dig/er som ska genomföra detta, är individuell rådgivning utifrån er situation. Ni kan behöva stöd och praktiska råd från kompetent vårdpersonal. Många faktorer är individuella, till exempel hur ni och ert barn mår när det föds. Försök hitta en barnmorska eller amningsrådgivare som kan följa er i processen och hjälpa er att göra avvägningar kring er situation, och som kan ge stöd om ni får problem. Medicinsk rådgivning ska alltid ges av vårdpersonal.

Flera regnbågsfamiljer har berättat om att kunskap saknas hos vårdgivare, eller att normer kring amning försvårat rådgivningen. Ibland tar det tid att hitta rätt person, men ge inte upp. Du har rätt till individanpassat stöd från vårdpersonal. Vi har skrivit denna guide med förhoppningen om att den kan komplettera det amningsstöd du ska kunna få inom vården.

Samamning

Basen för en fungerande samamning är relationen mellan de som ammar, och era relationer till barnet. Ni som ska samamma behöver samarbeta och vara stöttande mot varandra, eftersom det handlar om att gemensamt kalibrera barnets näringsintag och er mjölkproduktion.

Samamning går att göra både med och utan igångsatt mjölkproduktion. Att amma oberoende av mjölkproduktion kan också vara ett alternativ. Amningsnormer gör att det inte finns så mycket information kring detta: Amning behöver inte handla om näring och mjölkproduktion, utan kan handla om närhet och anknytning. Amning kan delas så att den som inte fött erbjuder bröstet som närhet och tröst, oavsett mjölkproduktion. Reflektera över hur mycket tid du har och vill lägga på att försöka få igång en mjölkproduktion. Har du ammat ett äldre barn och har “lite” mjölk i brösten behöver du inte nödvändigtvis arbeta upp en större produktion än den som finns där. Då ligger barnet hos den som har mjölk när hen är hungrig, och kan till exempel eftersuga hos dig, alltså att ligga vid bröstet efter en måltid och suga för att somna eller mysa. Du som erbjuder bröstet som tröst kan då ha barnet när det inte är hungrigt, utan mer verkar söka närhet eller är orolig. Det kan i perioder vara vanligt med oro på kvällarna. Det går i en sådan situation också att ge utpumpad mjölk eller ersättning via tillmatningsset, se nedan. Men samamning kan också handla om att få igång en mjölkproduktion och på så sätt i någon mån dela på själva matandet.

För att öka möjligheterna att genomföra amningen ni önskar, är det bra att innan barnet föds läsa på om:

  • hur mjölkbildning och amning fungerar
  • hur barn signalerar sina behov (till exempel hunger och trötthet)

När barnets föds, kan ni tillsammans utveckla en lyhördhet för hur och vad barnet kommunicerar. Ni kan sitta tillsammans och observera när barnet ammar, oavsett vem som ammar, och på så sätt lära er hur barnet visar hunger, mättnad, oro, magont, trötthet, närhetsbehov osv.

Gör gärna upp en plan och förbered er med målsättningen att bli ett bra team och hitta en samamning som fungerar för er. Och som med all planering inför ett föräldraskap, är det bra att behålla en öppenhet för att saker inte alltid blir som man tänkt sig eller önskat. Allt kanske känns annorlunda när barnet har kommit. Det är okej. Men det kan vara bra att ha tänkt och planerat, för att ha en grund att utgå från.

Prata igenom hur ni kan vara stöd till varandra, särskilt om det är första gången båda eller någon av er ska lära er att amma. Dela gärna redan under graviditeten tankar och känslor runt amning och hur amning och föräldraskap hänger ihop för dig. Finns det oro, funderingar, könsdysfori? Hur är din relation till dina bröst idag? Vad har du med dig för berättelser kring amning från din släkt/föräldrar och hur påverkar de dig?

Ibland uppstår en konflikt kring amning och matning. Icke-födande förälder kan vilja amma eller ge utpumpad bröstmjölk på flaska, medan den som fött är orolig att det ska störa dens amning eller har  en önskan om att vara den enda som ammar. Både att sluta amma eller behöva ge upp en amning kan vara en stor sorg. Det kan även gälla en tänkt samamning eller igångsatt amning, och kan vara kopplad till en oro runt hur anknytningen med barnet påverkas, eller att inte känna sig som en lika värdefull förälder. Det kan påverka er relation och skapa känslor av utanförskap eller avundsjuka gentemot den andra föräldern. Försök nå varandra genom att lyssna på varandra med ödmjukhet och respekt. Ni behöver varandra. Hur kan ni hitta sätt att vara stöd till varandra, oavsett var ni landar runt amning och matning?

Många kan amma, men det är inte ovanligt att uppleva svårigheter kring amningen, även för den som fött barnet. Många saker spelar roll här, till exempel bebisens förmåga att suga och få ett bra tag om bröstet, och en ammande förälders förutsättningar att få stöd kring eventuella amningskomplikationer. Den som fött barnet har via sina hormoner lättare att få igång en mjölkproduktion än den som inte fött. Att börja amma är olika svårt för olika personer. Om ni som föräldrar tycker att det är viktigt att barnet ska kunna amma hos (minst) en förälder, så kan det därför vara klokt att lägga ett visst fokus på att låta den födande föräldern etablera en väl fungerande amning och mjölkbildning. Den som fött behöver bli trygg med amning och mjölkbildning, och det tar olika lång tid. Amning utförs med kroppen, och mjölkbildning sker i den, och handlar en del om självtillit och självförtroende. Du som inte fött kan vara ett ovärderligt stöd. Processen att lära sig amma, kan ni göra tillsammans, oavsett vem som ammar. Parallellt kan ni ha ett fokus på att dra igång den icke-födande förälderns amning (se nedan). Du som inte fött, behöver också bli trygg med amning och mjölkbildning. Det normbrytande i att amma som icke-födande kan göra det svårare att känna självtillit och självförtroende. Ibland behöver ni fokusera på först den ena, sen den andra, ibland kan ni göra allt samtidigt. Det är ett teamwork, som gynnas av öppenhet och god kommunikation.

Amning är en del av anknytningen, men är inte avgörande för anknytningen. Amning är närhet, trygghet, glädje och näring. Anknytning kan skapas via närhet, trygghet och glädje men utan amning. Det är viktigt att bära med sig in i föräldraskapet.

Att sätta igång (inducera) en mjölkproduktion

Du som bär barnet har hjälp av graviditetens hormoner, som gör att det finns råmjölk i brösten redan från mitten av graviditeten. Vid förlossningen sker en stor hormonomställning, som ställer in kroppen på mjölkbildning. När sedan brösten töms på råmjölk, leder det till ett hormonpåslag, som i sin tur leder till mjölkbildning. Även den födandes mjölkproduktion behöver stöd av att amning påbörjas. Oftast gör barnet det genom att börja amma. Det tar tid att börja producera tillräckligt med mjölk och att ställa in mjölkmängden till bebisens behov. Om bebisen av någon anledning inte kan ligga vid bröstet som nyfödd, är det bra om även den födande stimulerar brösten genom handmjölkning eller pumpning.

Amning styrs av hormoner tillsammans med stimulans och tömning av bröstet (efterfrågan på mjölk). Vid amning av ett barn du inte själv fött, får istället efterfrågan på mjölk leda till signaler som får med kroppens hormoner. Det är möjligt att göra så. Det kan ta allt från fyra dagar till sex veckor att börja producera bröstmjölk på det sättet. Det kan vara lättare att få igång mjölkproduktionen igen om du har ammat förut och haft mjölk i brösten (relaktation), men det går även att göra detta om du inte ammat tidigare och aldrig varit gravid.

Brösten stimuleras genom att du handmjölkar/pumpar ur brösten. Även om det i början inte finns någon mjölk, är det samma rörelse som vid en urmjölkning. Det går att mjölka ur för hand, med en manuell pump eller med en elektrisk pump. Börja gärna med handmjölkning. Om du använder en pump, är det bra att också använda handen, för att lära känna hur bröstet känns och fungerar. Låt dig inte nedslås om det inte kommer mjölk. Varje gång du handmjölkar eller pumpar, går amningsfrämjande signaler till hjärnan/bröstet, och så småningom kommer produktionen igång.

Här kan du se filmer som visar hur du gör när du handmjölkar:

När du ska pumpa eller handmjölka är det bra att börja med att försiktigt stryka över bröstet med fingertopparna: du börjar långt från bröstvårtan och stryker mot bröstvårtan till, för att stimulera bröstet att släppa ut mjölk, vilket kallas utdrivningsreflex. Avslappning och lugn och ro hjälper utdrivningsreflexen, som styrs av oxytocin, kroppens “lugn och ro”-hormon. En del släpper inte ifrån sig så mycket mjölk till en pump, men det kommer mer mjölk när barnet suger. Därför är det ingen korrekt måttstock att endast bedöma hur mycket mjölk det finns eller inte finns via pumpning och handmjölkning. Det går att träna på att släppa mjölk till en pump. Det kan hjälpa att titta på gulliga bilder eller filmer på bebisar, jamande kattungar eller något annat som drar igång omsorgstagande känslor, samtidigt som du pumpar. Se till att ha det så bekvämt och lugnt som möjligt.

Du kan med fördel börja handmjölka och/eller pumpa en-två månader innan bebisen ska födas, men du kan också börja efter förlossningen, beroende på din målsättning runt mjölkbildning. Ju oftare du stimulerar, desto kraftigare blir signalen. Generellt kan man säga att det är bättre med fler korta stimuleringstillfällen än ett långt. Pumpa så ofta du får till. Om du vill få till en större mjölkproduktion, behöver du stimulera brösten cirka var tredje timme, upp till cirka åtta gånger per dygn. Du kan pumpa 5-10 minuter per tillfälle och bröst (det finns pumpar för ett bröst i taget och för båda brösten), och alltid stimulera båda brösten. Om du använder en pump för ett bröst, eller handmjölkar ett bröst i taget, kan du med fördel växla bröst med några minuters mellanrum. När du sedan har mjölk i brösten, kan mjölkflödet, snarare än klockan styra hur du växlar. När flödet minskar, byter du bröst.

Om du pumpar under graviditeten, och inte har ammat tidigare, kan det vara svårt att veta hur det ska kännas. Om ett barn har ett bra tag vid bröstet och suger aktivt, är det i regel mer effektivt än en hand eller en pump. När bebisen föds, kommer du kunna få erfarenhet av hur det känns när barnet får ett bra tag om bröstet och suger aktivt. Barnet kan på så sätt lära dig hur det ska kännas för att mjölken ska komma. Detta kommer att göra det lättare att handmjölka och/eller kunna släppa mjölk till en pump. Då kan du också pumpa medan du har barnet liggandes hud mot hud. Alla tips som finns för att öka mjölkproduktionen gäller även dig som ska sätta igång en amning. Sök gärna upp  ”power-pumpning” och bröstkompressioner. Power-pumpning är ett särskilt pumpningsschema som är designat för att öka mjölkbildningen. Bröstkompressioner kan utföras både vid pumpning och amning. Du tömmer då bröstet mer effektivt, vilket ger en starkare signal att öka mjölkbildningen, samt ger bebisen extra mycket mjölk om det sker vid amning.

När bebisen har fötts

När bebisen har fötts, behöver samamningen bedömas utifrån er specifika situation, bland annat om hur den som fött mår, hur bebisen mår, och om bebisen behöver extra tillmatning av något medicinskt skäl. Ta gärna hjälp och stöd av er barnmorska på BB kring hur ni kan tänka i just er situation. Om barnmorskan inte har erfarenhet av/kunskap om samamning kan ni tipsa om denna guide, som även kan stötta vårdpersonal.

Båda som ska amma, kan ha bebisen hud mot hud så mycket som möjligt från att den föds. Hud mot hud gör att amningsfrämjande hormoner, bland annat oxytocin, utsöndras. Amning och mjölkbildning främjas av lugn och ro och av att fysisk och psykisk stress, oro och smärta minimeras.

Det nyfödda barnets magsäck är stor som ett körsbär (5-7 ml) och råmjölken som finns hos födande förälder räcker oftast som näring de första dagarna. Efter att ha tagit igen sig efter förlossningen brukar barnet vilja ligga mer eller mindre konstant vid bröstet de första dagarna. Eventuellt vill ni prioritera den födandes mjölkbildning de första dagarna, tills den mogna mjölken runnit till, vilket brukar ta 3-5 dagar. Då kan den födande ha barnet vid bröstet mestadels, men att du som inte fött också provar att lägga till bebisen till bröstet vid några tillfällen redan på BB, tillsammans med att du fortsätter att stimulera brösten via handmjölkning och pumpning. Det kan vara bra för er båda att få amningsstöd av barnmorska på BB kring till exempel vilka amningspositioner som fungerar bra för var och en av er, och hur bebisen får ett bra tag vid respektive bröst. Efter att mjölken runnit till hos födande föräldern och i takt med den växande tryggheten kring amningen  kan ni så småningom växla över till att allt mer låta bebisen ligga vid bådas bröst. Ni kan också välja att bebisen ammar hos er båda lika mycket från dag ett, och att ni båda kompletterar med att pumpa och handmjölka för att stimulera bådas mjölkbildning. Oavsett hos vem bebisen ammar, går det att kombinera bebisens sugande med handmjölkning och pumpning, så att bådas amning kan främjas och stimuleras från start.

Att låta ett friskt och piggt barn ligga vid den icke-födandes bröst vid ett antal tillfällen de första dagarna är i de flesta fall ingenting som kommer att störa den födandes amning, särskilt inte om den icke-födande inte har mjölk i brösten än. Om du däremot har pumpat under graviditeten och redan har mjölk i brösten, behöver ni tänka på att en mätt bebis är mindre intresserad av att suga, och att bebisens sugande är del av att få igång den födandes mjölkproduktion. Det är därför det finns råd om att undvika tillmatning av bebisar de första dagarna, om möjligt. En del bebisar tillmatas av medicinska skäl och då kan den icke-födandes mjölk vara oerhört värdefull! Om er bebis behöver tillmatning av medicinska skäl kan ni tillmata med din mjölk istället för ersättning. Om det finns anledning att tro att er bebis behöver tillmatning efter födseln, kan du frysa in den mjölk som du lyckas pumpa ut under graviditeten, och ta med till förlossningen. Rådet som idag ges till gravida med diabetes typ 1, vars barn behöver tillmatas efter födseln, är att börja pumpa i vecka 36 för att kunna ta med utpumpad mjölk till förlossningen. Om ni väntar tvillingar kan både pumpning under graviditeten och samamning vara extra värdefullt.

Amma med tillmatningsset

Du som vill amma, men inte har mjölk eller tillräckligt med mjölk i brösten, kan lägga till barnet till bröstet, och samtidigt ge näring via ett tekniskt hjälpmedel som heter tillmatningsset. En behållare fylls då med utpumpad mjölk/ersättning, och en tunn slang fästs på bröstet precis vid bröstvårtan, så att slangen ger ifrån sig mjölk/ersättning när barnet suger på bröstet. På så sätt kan man stimulera eller sätta igång den egna kroppens mjölkproduktion, samtidigt som bebisen får i sig näring.

Tillmatningsset kan användas för att öka mjölkbildning och främja amningen hos den som fött, om bebisen ordineras tillmatning av medicinska skäl efter födelsen. Om du som inte fött redan har fått mjölk i brösten, kan din utpumpade mjölk användas för att tillmata samtidigt som den hjälper igång mjölkproduktionen hos den födande. Rutiner skiljer sig åt mellan olika sjukhus. Matning via kopp är det vanligaste sättet att tillmata de första dagarna, om helamning är målet. Både kopp och tillmatningsset är bra metoder för att slippa introducera flaska, som kan försvåra amningsstart/amning.

Tillmatningsset kan också främja amningen och stimulera mjölkbildning hos den förälder som inte fött. Barnet kan då matas med ersättning, eller utpumpad mjölk från den som fött, om det är möjligt. Ibland vill bebisen inte suga på bröstet om det inte kommer något, eller om flödet är för litet/lågt, och då kan det vara ett sätt att hjälpa bebisen att vilja ligga vid bröstet, genom att se till att det kommer mjölk samtidigt. Det kan också vara ett sätt att amma under en längre period, till exempel för dig som gjort någon typ av bröstkirurgi. Ibland är det svårt att få mjölken att räcka, oavsett om man fött eller ej, och då kan det vara ett sätt att ge ersättning direkt vid bröstet, för att stimulera eller upprätthålla den mjölkbildning som finns.

Vårdpersonal på BB kan enkelt tillverka ett tillmatningsset, som kan användas istället för kopp, genom att fästa en tunn slang på en spruta. Den ideella organisationen Amningshjälpen säljer också den typen av enkla tillmatningsset, tillsammans med en utförlig instruktion om hur du kan amma med tillmatningsset.

Hur du ammar med tillmatningsset:

Skapa ett tryggt rum

Du eller ni kommer att behöva hantera omgivningens normativa tankar och känslor samtidigt som ni hanterar era egna känslor. Amning omgärdas av många normer, föreställningar och även myter. Idag i Sverige är normen att ett barn endast ska ammas av  den som fött barnet, vilket gör igångsatt amning och samamning normbrytande. Det innebär också att det inte finns så mycket kunskap kring eller erfarenhet av samamning än. Du som vill amma ett barn du inte fött kan mötas av både förvånade och ifrågasättande reaktioner, vilket kan leda till du ifrågasätter dig själv. Då kan det vara bra att påminna sig om att normer ändras över tid. Förr i tiden använde sig vissa familjer av ammor, anställda som ammade ens barn, och på flera andra ställen i världen är det mycket mindre tabu att amma ett barn man inte fött själv, kanske ett syskonbarn eller barnbarn, och är något som sker i vardagen.

Du kan behöva göra upp med både yttre och inre motstånd, så att du kan känna dig bekväm i det du gör och väljer. Att kunna slappna av är en förutsättning både för att släppa ifrån sig mjölk, må bra och att kunna få bebisen att trivas vid ditt bröst. Du behöver självtillit och självförtroende, vilket kan vara svårare att skaffa i en normbrytande situation. Annars är det lätt att också feltolka bebisen och tänka att den inte vill det här, eller att du gör något fel. I själva verket kanske den har svårt att få ett bra tag om bröstet, eller är hungrig och inte vill ligga vid ditt bröst just då. Du gör inget fel mot bebisen, och ni behöver tillsammans lära er amma på ett sätt som fungerar för er.

Du kan välja att inte vara öppen med din/er amning, för att slippa hantera omgivningens reaktioner på det normbrytande i beslutet. Så har en del andra valt. Tänk på att du har rätt att göra precis det du behöver för att skapa ett tryggt rum för er runt amning.

Många nyblivna föräldrar blir överraskade och starkt påverkade av de känslor som uppkommer runt amning, och möjligheten att ge (eller inte kunna ge) mat till sitt barn, både födande och icke-födande förälder. Det är ibland svårt att navigera i om man vill kämpa för att lösa eventuella problem som uppstått runt amningen eller ge upp den. Det kan vara bra att hitta någon att samtala med som kan förstå dig och dina utgångspunkter kring amning, matning, kropp och föräldraskap, och som kan följa dig och er genom den första tiden.

Flera resurser och stödmöjligheter kring amning

Här finns länkar till andra hemsidor, föreningar och grupper där du kan få stöd och information. Värt att veta om du läser om inducerad amning på amerikanska hemsidor är att många av dessa talar om metoder (“protocols”) för att starta upp amning som innebär att ta mediciner/hormoner. Detta tillämpas inte i Sverige, och är därför ingenting vi kan rekommendera.

Information om amning

Amningsstöd för transpersoner

Trevor MacDonald från Kanada är en nyckelperson som arbetat mycket med stöd till transpersoner som vill amma. Här finns några olika sätt att ta del av hans arbete:

La Leche League (LLL) är en internationell amningsorganisation som erbjuder stöd till föräldrar som är trans/ickebinära. 

Ingångsatt amning – amma ett barn du inte själv burit och fött

Inducerad amning betyder att sätta igång en mjölkproduktion utan att ha varit gravid

Relaktation betyder att sätta igång mjölkproduktionen igen, efter att ha slutat amma

Alyssa Schnell från USA är en nyckelperson som arbetat mycket med stöd till personer som vill inducera (sätta igång) en mjölkproduktion när man inte fött barnet.

Samamning – att amma sitt barn tillsammans

Specifikt om transkvinnors möjligheter att amma

Facebookgrupper som erbjuder amningsstöd

  • LLL LGBTIQA+ Families Welcome to La Leche League LLL LGBTIQA+ Families: a safe space for families who identify somewhere across the sexuality and gender identity rainbow.
  • Birthing and Breast or Chestfeeding Trans People and Allies This group is intended for sharing information and experiences about pregnancy, birth and nursing amongst trans and genderfluid/gender neutral people anywhere on the gender spectrum, at any point in transition (or pre-transition).
  • Trans Feminine Breastfeeding and Lactation Support. Please ask to join the ‘Trans Feminine Breastfeeding and Lactation Support’ group from within the ‘Birthing and Breast or Chestfeeding Parents and Allies’ group.
  • La Leche League – Inducing Lactation & Relactation This is an inclusive support group for those looking for information and support on how to induce lactation (bring in a milk supply without a pregnancy) for non-birthing parents, such as surrogacy, adoption, co-nursing, trans/non binary chest feeding, etc; and for those who are relactating for a child they did birth after stopping breastfeeding previously for any reason.
  • Inducing Lactation – Surrogacy, Co-Nursing, Adoptive or Chest feeding This is a peer-to-peer group for those going through surrogacy, co-nursing, adoptive, or chest feeding. If you are interested in learning more about inducing lactation, are in the process of inducing lactation or have already/previously induced lactation then this group is for you.

Till vårdpersonal

  • Till dig som är vårdpersonal och söker kunskap om samamning och igångsatt amning: Förutom att läsa igenom denna guide, rekommenderar vi att du läser kapitlet om amningsstöd till hbtq-personer som du hittar i vårt kunskapsstöd Hbtq-kompetens -för dig som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar här.
  • I Alyssa Schnells bok Breastfeeding Without Birthing: A Breastfeeding Guide for Mothers Through Adoption, Surrogacy, and Other Special Circumstances (2013) kan du fördjupa din kunskap om bland annat hur du kan ge stöd kring att få barnet att ta bröstet, och andra amningskomplikationer som kan uppstå vid inducerad amning.

Faktagranskning: Anna Maria Westlund, leg. barnmorska, IBCLC (International board certified lactation consultant, amningsspecialist) samt hjälpmamma i Amningshjälpen.