Det är anmärkningsvärt att svenska företag bidrar till att auktoritära ledare ges ökade möjligheter att övervaka och censurera grupper som redan lever under enormt förtryck.
16 juni 2021
Nyligen avslöjade Dagens Nyheter att svenskutvecklad teknik används för att övervaka och censurera hbtqi-aktivister och andra människorättsförsvarare i diktaturer runt om i världen, som Belarus, Uzbekistan och Egypten. De är länder som har en lång historia av att förfölja och förtrycka hbtqi-personer.
I ILGA Europe’s senaste Rainbow Map-mätning landade till exempel Belarus på en svidande plats 44 av 49 europeiska länder. Mätningen, som granskar hur väl respektive land lever upp till rättigheter för hbtqi-personer, visar att Belarus endast uppfyller 12 procent av de kriterier ILGA ställt upp.
Diskrimineringen i länder som ligger långt ner på listan tar sig bland annat uttryck genom lagar som begränsar eller förbjuder hbtqi-organisationer samt genom polisens och säkerhetstjänstens systematiska trakasserier och gripanden av hbtqi-aktivister. Samtidigt är det sociala stigmat så utbrett att många hbtqi-personer lever i ständig skräck för att bli “outade”, till och med för sin egen familj. Det är alltså bland annat till sådana länder som den svensktillverkade övervakningstekniken sålts.
Granskningen i Dagens Nyheter slår fast att tekniken använts för att blockera och censurera hemsidor med koppling till hbtqi-communities. För RFSL:s samarbetsorganisationer runt om i världen är just sådana angrepp förödande och möjligheten att nå ut med information till medlemmar och omvärlden minskar drastiskt.
Granskningen visar därtill att tekniken ska kunna användas för att hindra oliktänkande från att använda säkra och krypterade kommunikationsverktyg, vilket lägger på ytterligare ett lager av osäkerhet för aktivister vars säkerhetssituation är minst sagt svår. Även enskilda hbtqi-personers levnadsvillkor försämras när möjligheten att träffa varandra, exempelvis genom dejtingappar, försvinner.
Att stänga ner sociala medier, meddelandetjänster och nyhetskanaler är dessutom ett effektivt sätt för en repressiv regim att hindra att bevis om våld, övergrepp och förtryck läcker ut till omvärlden. Under den senaste tidens massprotester och våldsamma ingripanden av säkerhetstjänst och polis i bland annat Myanmar och Belarus har RFSL haft nära kontakt med aktivister som vittnat om att behovet av säker och krypterad kommunikation är större än någonsin. När säkra kommunikationsvägar försvinner försvåras inte bara möjligheten för aktivister att organisera sig samt informera omvärlden om vad som sker, det riskerar även att försätta dem i direkt fara.
Det är skrämmande att företag i demokratiska länder säljer teknik till diktaturer som använder den för att övervaka hbtqi-aktivister och andra rättighetskämpar. Att inte noggrant överväga att risken finns att tekniken kan skada redan utsatta grupper och personer ger intryck av att mänskliga rättigheter och etiskt företagande inte finns med på listan över företagens prioriterade frågor.
Företag behöver ta ansvar från policy till praktik för att vi tillsammans ska nå de globala målen om ökad hälsa, minskad ojämlikhet och fredliga och inkluderande samhällen. Det räcker inte att på papper skriva att produkterna inte är avsedda att kränka mänskliga rättigheter.
Det krävs tydliga och konkreta åtaganden som säkerställer att ett rättighetsperspektiv finns med från början till slut. Ett förslag är att i ett tidigt skede bjuda in representanter från civilsamhället och skapa sig förståelse kring de risker som finns att produkterna kan användas i antidemokratiska syften.
Hbtqi-communities är redan bland de grupper som drabbas allra hårdast av repressiva lagar och övergrepp. Istället för att ge förövarna fler verktyg att förtrycka med borde företag i demokratiska länder ta sitt ansvar och ställa högre krav på länder de gör affärer med. Allt annat är faktiskt helt oacceptabelt.
