Pride firas nu i Stockholm och under året på olika håll i landet. Friheten att leva som vi är såväl på gator och torg som digitalt manifestas. Samtidigt visar RFSL i en ny dokumentärfilm och en rapport att människor engagerar sig för mänskliga rättigheter i RFSL:s 36 olika lokalavdelningar drabbas av ett organiserat hat.
5 augusti 2021
En augustikväll 2017 kommer Robin hem till sin lägenhet i Motala. En känsla av obehag sköljer över honom när han går in i trapphuset. Det är tyst, men i luften hänger en närvaro tung. Från trappan mellan tredje och fjärde våningen ser han den, kniven som sitter i hans ytterdörr.
– Det har målats hakkors i området där jag bor, de har kastat sten på mina fönster, sabbat min bil. Någon har dragit i mitt dörrhandtag mitt i natten. Jag har ofta mardrömmar där någon bryter sig in i lägenheten. En plats som ska vara mitt hem, min trygghet, inte ens här kan jag vara säker, berättar Robin.
Och det här är bara en av de berättelser som aktiva i RFSL:s lokalavdelningar vittnar om.
Enligt den nya kartläggning som RFSL gjort för perioden 2017-2021, har 26 av RFSL:s 36 avdelningar utsatts för olika slags hotfulla, i bland våldsamma, incidenter. Det rör sig om allt från beskjutningar mot föreningslokaler till hot mot styrelsemedlemmar. Många incidenter äger rum vid Pridefiranden eller olika öppna arrangemang där hotfulla motdemonstranter skriker hatiska budskap, blockerar vägen för parader eller på andra sätt försöker störa evenemanget. En annan vanligt förekommande typ av händelse är olika former av vandalism och trakasserier.
Totalt rör det sig om 66 enskilda incidenter runt om i landet som har rapporterats in från RFSL:s avdelningar mellan 2017 och april 2021. Men, det finns ett stort mörkertal eftersom de som utsatts flera gånger inte rapporterat varje enskilt tillfälle. RFSL Motalas tidigare ordförande Robin uppskattar exempelvis att han själv har utsatts för cirka 40–60 incidenter under bara det senaste året.
Enligt Säkerhetspolisen är attentatshotet från den våldsbejakande högerextremistiska miljön fortsatt förhöjt i Sverige. Samtidigt finns ett långsiktigt hot mot demokratin där extremistmiljöer, genom hot och våld, hindrar människor från att utöva sina demokratiska fri- och rättigheter.
Frihet från våld är helt centralt för att vi tillsammans ska kunna skapa fredliga och inkluderande samhällen. Förutom att hat och hot skadar individer så hindrar också hat och hot hbtqi-personer från att delta fritt i samhället och politiken. Att människor riskerar skrämmas till tystnad, och inte vågar organisera sig, är i slutändan ett konkret hot mot demokratin.
Det kan vi aldrig acceptera. RFSL kräver nu att
Kunskapen om konsekvenser av hatbrott ska öka hos verksamheter som erbjuder stöd till våldsutsatta. Personer utsatta för hot och hat har rätt till ett kompetent stöd.
Bidrag till civilsamhället när det gäller hot och hat ska utökas och vara långsiktigt
Polisen och rättsväsendet ska öka kompetensen om hatbrott, och bli bättre på att utreda och lagföra hatbrott mot RFSL och andra hbtqi-organisationer och dess företrädare.
Säkerhetshöjande åtgärder till hbtqi-organisationer ska vara lätta att ta del av.
Regeringens strategi mot rasism och hatbrott ska ha ett tydligt hbtqi-perspektiv.
Det handlar om demokrati, om makten och friheten i att få våra röster hörda och få leva ett liv i trygghet.
