Att möta vården

Vissa av oss har färdiga strategier för hur man kan hantera olika situationer. Några kommer ut direkt för vårdpersonalen. Andra kommer inte ut alls. Det är också vanligt att känna att man behöver ta på sig pedagogkepsen och utbilda vården i hbtqi-frågor. Eller att ta ansvar för att hålla en “god stämning”. 

Oavsett om du är ensamstående, väntar barn i en parrelation eller om ni är flera kan det vara bra att klargöra det i första mötet med graviditetsvården. “Det här är vi och så här ser familjen runt det väntade barnet ut”. Berätta vilket pronomen du använder, så minskar risken att bli felkönad. Tillsammans med barnmorskan du eller ni möter under graviditeten kan ni bestämma vad ni vill ska stå i journalen. 

Vården ska ha kunskap
Familjer kan se olika ut. Vården ska ha kunskap kring det, för att kunna ge alla ett lika bra bemötande och se vilka behov av stöd den blivande familjen har. Du som hbtqi-person har inget ansvar att informera eller lära vårdpersonal hur de ska bemöta dig. Du har rätt att känna dig trygg i mötet med vården. Känner du dig inte trygg har du rätt att byta barnmorska, barnmorskemottagning eller träffa en annan läkare.  

Du som hbtqi-person har inget ansvar att informera eller lära vårdpersonal hur de ska bemöta dig. Du har rätt att känna dig trygg i mötet med vården.

Ett förlossningsbrev är bra för att med egna ord få fram vad som är viktigt för dig. Håll brevet kort för att öka chanserna att vårdpersonalen hinner läsa hela. Lägg det som är viktigast för dig först. Ni som är fler föräldrar kan prata ihop er inför förlossningen. Hur kan ni förbereda er för att bli ett bra team? 

Rädsla inför förlossningen
En del som väntar barn, både bärande och ickebärande, känner en stark rädsla inför förlossningen. Ibland så stark att det inte går att tänka på förlossningen utan att må dåligt. Då kan det vara bra att reda ut vad rädslan grundar sig i och få möjlighet att sätta ord på rädslan. Det kan vara svårt att göra på egen hand. Be din barnmorska om att få kontakt med en samtalsbarnmorska. Med hjälp av samtalsbarnmorskan kan ni skapa en förlossningsplan, så att personalen på sjukhuset vet mer om hur de stöttar dig bäst under förlossningen. Du behöver inte vara förlossningsrädd för att träffa en samtalsbarnmorska, utan det kan också handla om tidigare trauman eller en stark oro kring könsdysfori eller bemötande. 

Alla har vi olika behov under väntan på barn. Oavsett hur er väntan ser ut har du rätt till en individanpassad och familjecentrerad sjukvård.

Synpunkter och klagomål på vården
Som patient ska du få bra vård av god kvalitet och du ska bli bemött med respekt av vårdpersonalen. Du ska få tydlig information om din hälsa och din vård som du förstår. Om du har varit med om något inom vården som du inte är nöjd med kan du lämna synpunkter eller klagomål.

Om du inte är nöjd med den vård du/ni fått eller tycker att det har skett något felaktigt kan du lämna synpunkter eller klaga. Dina synpunkter kan till exempel gälla bemötande, behandling, tillgänglighet eller kommunikationen med vården. Du kan också komma med förslag på hur vården kan bli bättre eller berätta om du är särskilt nöjd med något. 

Om du inte är nöjd med den vård du/ni fått eller tycker att det har skett något felaktigt kan du lämna synpunkter eller klaga. Dina synpunkter kan till exempel gälla bemötande, behandling, tillgänglighet eller kommunikationen med vården.

Det finns flera sätt att lämna synpunkter eller klagomål:

• Kontakta den mottagning där du fick vård eller behandling.

• Kontakta patientnämnden i din region.

• Vissa händelser kan du anmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

• Du kan också anmäla händelser till Diskrimineringsombudsmannen eller polisen, om dina klagomål rör något som kan vara diskriminerande eller brottsligt.

I vissa regioner ska du lämna dina synpunkter på ett särskilt sätt. Se 1177.se och välj region högst upp på sidan för att få information om hur du ska göra i din region.