RFSL har tillsammans med säkerhetsföretaget Verisure genomfört en undersökning som mäter hur tryggheten bland hbtqi-personer i Sverige ser ut idag. Trygghetsmätningen visar bland annat att hbtqi-personer känner sig mindre trygga i sitt närområde än befolkningen i stort, att man har sämre erfarenheter av kontakt med rättsväsendet och att man i lägre utsträckning upplever att polis och väktare bidrar till ökad trygghet på allmän plats.

– Sverige behöver vara ett tryggt land för alla. Oavsett vilka vi är. Hbtqi-personer känner sig idag mindre trygga än befolkningen i stort på flera områden, säger Peter Sidlund Ponkala, förbundsordförande för RFSL.

Stora skillnader i syn på polis och väktare

Synen på polis och väktare bland hbtqi-personer visar på betydande skillnader jämfört med befolkningen i stort. Närmare 8 av 10 personer i befolkningen i stort (79 %) upplever en större trygghet om polis och väktare är närvarande på allmän plats. Motsvarande siffra för hbtqi-personer är endast 5 av 10 tillfrågade (53 %). 1 av 3 hbtqi-personer känner sig tvärtom mer otrygga med polis och väktare på allmän plats, vilket är tre gånger fler än befolkningen i stort.

– Vår mätning visar på ett otroligt lågt förtroende för rättsväsendet bland hbtqi-personer. Det är siffror som måste tas på allvar. Nu krävs krafttag. RFSL föreslår att diskrimineringslagen ändras så att polis och väktare omfattas fullt ut av den. Vi vill också se striktare lämplighetskrav för väktare och att regeringen initierar en omfattande satsning för ökad hbtqi-kompetens inom rättsväsendet, säger Peter Sidlund Ponkala, förbundsordförande för RFSL.

Trygghetsmätningen i korthet

RFSL och säkerhetsföretaget Verisure har undersökt hur tryggheten för hbtqi-personer ser ut i Sverige. Demoskop har då fått i uppdrag att mäta hur människor i allmänhet i Sverige upplever otrygghet. 1026 personer svarade. RFSL har parallellt utfört en egen undersökning, riktad till hbtqi-personer, för att kunna se vilka skillnader som finns, med 875 svar. Datan samlades in under maj och juni månad 2024.

I Demoskopmätningen uppger 32 % av svenskarna att de känner sig helt och hållet trygga i sitt område, medan motsvarande siffra för hbtqi-personer är 18,6 %.

Minst 33,2 % av hbtqi-personer respektive 43 % av befolkningen i stort har varit i kontakt med rättsväsendet. 55 % av hbtqi-personerna med erfarenhet av kontakt med rättsväsendet hade blivit bra bemötta, medan 45 % inte hade blivit bra bemötta, något som får betraktas som en hög siffra.

Skillnaderna i synen på polis och väktares närvaro på allmän plats är vidare betydande. 79 % av befolkningen i stort upplever en större trygghet om polis och väktare är närvarande. Motsvarande siffra för hbtqi-personer är 53 %.

Hbtqi-personer är även mer negativa till kameraövervakning. 20,5 % av hbtqi-personer tycker det är bra med kameraövervakning på allmän plats (54 % för befolkningen i stort) och 14,3 % upplever en större trygghet om det finns kameraövervakning (40 % för befolkningen i stort).

På frågan om vilka platser där man känner sig mest trygg så anger fler hbtqi-personer sitt eget hem som tryggast. Bland svenskar i allmänhet är det hemma hos familj eller släktingar som man känner sig mest trygg.

Läs hela undersökningen här.

Åtgärder för att öka hbtqi-personers trygghet

Utifrån resultaten av undersökningen föreslår RFSL flera åtgärder:

• Att diskrimineringslagen ändras så att polis och väktare omfattas fullt ut av den. DO måste ha tillräckliga befogenheter att följa upp fall av diskriminering och striktare lämplighetskrav bör gälla för väktare.

• Regeringen bör initiera en omfattande satsning för ökad hbtqi-kompetens inom rättsväsendet. Polis, åklagare och domstolar, men även väktare behöver utbildas för att säkra att alla blir bemötta på ett bra sätt.

• Det hot som högerextrema rörelser utgör gentemot hbtqi-personer och organisationer behöver synliggöras och motverkas. Regeringen bör ge särskilda uppdrag för analys och åtgärder av detta.