I regeringens budget för 2017 skärs anslaget för hiv och STI-prevention ned från dagens 146 miljoner till 75 miljoner. Nästintill en halvering innan den nya hivstrategin är på plats. Omställningen skapar tryck på kommuner och landsting att bedriva hivprevention inom ramen för befintlig budget, vilket vi vet riskerar att bortprioriteras.
30 september 2016
I dag lever runt 7 000 personer med hiv i Sverige och varje år får cirka 450 personer en hivdiagnos. Tack vare anslagens storlek har Sverige haft ett effektivt och prioriterat hivarbete som har resulterat i att Sverige som första land i världen uppnått de globala utvecklingsmålen 90-90-90, det vill säga att 90 procent av de som lever med hiv i ett land känner till sin hivstatus. Av dessa ska 90 procent ha tillgång till behandling och 90 procent ska ha en så välinställd behandling med omätbar virusnivå.
Det är en stor framgång som är ett resultat av riktade insatser på målgruppers villkor och god samverkan mellan flertalet aktörer. Hur säkerställer regeringen att de uppnådda målen kommer att bibehålls med ett halverat anslag? Vi frågar oss vilken risk- och konsekvensanalys som har gjorts inför detta oväntade besked.
Det kan tyckas rimligt att kommuner och landsting uppmanas ta det ansvar de har att bedriva hivprevention, men det är oroande då vi vet att hivpreventionen riskerar att nedprioriteras utan öronmärkta medel. Hur säkerställer regeringen att kommuner och landsting genomför det hivpreventiva arbetet?
Regeringen föreslår att statsbidraget till ideella organisationer ska kvarstå och det är naturligtvis glädjande för oss att ideella organisationers insatser får ett starkt erkännande, vilket också uttryckts vid FNs högnivåmöte om hiv.
Men ett femtiotal ideella organisationer arbetar lokalt och har fått del av statsbidragen via landstingen, och när dessa pengar nu försvinner kan arbetet drabbas hårt med ökad överföring som följd. Landstingens budgetar för 2017 är redan genomarbetade och därmed är risken stor att bidragen till det lokala arbetet inte är med.
Parallellt med de kraftiga nedskärningarna sker en uppdatering av den nationella strategin mot hiv och aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Förslaget till den nya strategin kommer att vara färdigt under våren 2017.
En uppdatering av strategin är mycket välkommen och en viktig del i arbetet för att uppnå jämlik hälsa, men att regeringen halverar den totala budgeten innan den nya strategin är på plats är oroande. Att invänta den nya strategin och därefter fatta beslut om medel hade varit en klokare väg att gå.
Vi uppmanar folkhälsominister Gabriel Wikström och regeringen att:
• ompröva beslutet att halvera statsanslaget för hiv och STI-prevention.
• säkerställa och följa upp att hivprevention säkras inom kommuner och landsting.
• avvakta den nya hiv-strategin innan eventuella anslag påverkas.
Frida Sandegård, förbundsordförande RFSL Kristina Ljungros, förbundsordförande RFSU Christina Franzén, ordförande Hiv-Sverige
