Idrott för alla kroppar
Idrottens egen vision är att välkomna alla in i en idrottsrörelse där varje människa har en plats. Föreningsidrotten är idag Sveriges största folkrörelse och för många ett sammanhang som ger vänner för livet och där de lägger grunden för den fysiska utvecklingen. Ändå får inte alla vara med. Kalla Fakta uppmärksammar barn som exkluderas ur idrotten och RFSL kommer med stöd av Postkodstiftelsen ändra på det. ”Idrott för alla kroppar” är ett projekt som startar våren 2019 och som har som mål att inkludera transpersoner inom föreningsidrotten i Sverige.
Närmare 90 procent av alla barn och ungdomar i Sverige har varit med i en idrottsförening. Enligt idrottsrörelsen själva innebär det ett stort ansvar och idrott för barn ska bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv. Det betyder att verksamheten ska utgå ifrån barnets eget uttalade intressen och behov, där leken, glädjen och lusten att röra sig sätts i första rummet.
Att en grupp människor utesluts från idrottens sammanhang är helt oacceptabelt. Att barn utesluts på grund av sin könstillhörighet går emot alla idrottens egna principer, det bryter mot barnkonventionen och det borde vara nolltolerans på alla former av uteslutningsmekanismer.
– När vi skrev rapporten ”Hbtq och idrott” 2013 trodde vi att det skulle starta en mängd initiativ för att inkludera transpersoner i svensk idrott. Men det fortsatte tyvärr vara tyst från idrottens håll. Nu, nästan sex år senare, hoppas jag att vi ser början på en revolution i och med det här projektet säger Mathilda Piehl, rapportskrivare.
Projektet Idrott för alla kroppar kommer genomföras i samarbete med flera specialidrottsförbund bland andra Svenska Skridskoförbundet och Svenska Basketbollförbundet. Projektets syfte är dels att svensk idrottsrörelse stärks och får tillgång till kunskap och riktlinjer kring inkludering, dels att transpersoner upplever en ökad tillgång till idrottsrörelsen.
I Folkhälsomyndighetens rapport “Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner” som utgavs 2015 har 800 transpersoner svarat på frågor om sin hälsa. Den visar att var fjärde respondent är missnöjd med sin fysiska hälsa, och var tredje rapporterade missnöje med sin psykiska hälsa. Utsattheten för självmordstankar och självmordsförsök var alarmerande hög jämfört med hela befolkningen. I samma studie redovisas att enbart 19 % av respondenterna hade 30 minuter av fysisk aktivitet per dag, jämfört med 66 % av befolkningen i stort, samt att det var vanligare med en stillasittande fritid bland respondenterna än bland befolkningen i stort. 16 % svarar att man skulle vilja träna mer, men att man är begränsad på grund av sin transerfarenhet och 11 % angav att de är oroliga över bemötandet på grund av sin transerfarenhet.
– Det är dags att ta transpersoners hälsa på allvar och det är definitivt dags att ändra den konservativa syn på kön som utestängt människor från det fantastiska sammanhang som idrotten ändå kan vara. Jag ser fram mot denna förändring med stor spänning säger Mathilda Piehl.