Oroande utveckling för hbtqi-personers rättigheter i Europa – ILGA Europa släpper årlig rapport

Det är tionde gången som ILGA Europa rapporterar om situationen när det gäller mänskliga rättigheter i Europa och Centralasien. Den positiva utvecklingen kan inte tas för given, inte minst i spåren av covid-19.

Rapporter om hbtqi-personers ökade utsatthet för trakasserier, hatbrott och hets mot folkgrupp mot hbtqi-personer kommer såväl från officiella källor som från media och andra delar av internet. Det kommer rapporter om att fler och fler politiker i olika länder som attackerar hbtqi-personer verbalt. Även religiösa ledare har spridit hat och en del har till och med velat lägga skulden för covid-19 på hbtqi-personer. I många länder har det varit svårt för hbtqi-personer att få stöd under krisen. Många hbtqi-organisationer har därför fått fokusera på att tillgodose grundläggande behov som att ge mat och skydd.

– Covid-19 slår hårt mot Europas hbtqi-personer. Land efter land rapporterar om ökade trakasserier och hatbrott. Hbtqi-personer som redan var fattigare än andra har blivit ännu fattigare. Nu blir EU:s nya hbtqi-strategi än viktigare. Hbtqi-personer behöver både akut hjälp i pandemins spår och kampen för lika rättigheter måste fortsätta i ännu högre takt, säger Deidre Palacios, förbundsordförande för RFSL.

Samtidigt har fler länder mer progressiv lagstiftning nu jämfört med fem år sedan. Dock tar det längre tid innan sådana lagändringar leder till verkliga förändringar i hbtqi-personers liv. Fler och fler personer runt om i Europa vänder sig till domstol för att få sina mänskliga rättigheter erkända i praktiken.

Det finns ett ökat motstånd mot transpersoners rättigheter i Europa, vilket i flera fall har lett till en negativ påverkan på möjligheten att få ändra sitt juridiska kön. I nio länder går rättigheter för transpersoner till och med åt fel håll. I många länder har utvecklingen stått stilla. Bland dessa länder omnämns Sverige jämte Tyskland, Andorra, Cypern, Tjeckien, Georgien, Kosovo, Montenegro och Nordmakedonien.

Under 2020 ställdes Pridefiranden in över hela Europa. Det har inte bara påverkat mötesfriheten, men ger också långsiktiga effekter när det gäller synliggörande och möjligheter till påverkan på hbtqi-personers rättigheter.

ILGA Europa konstaterar att det överlag har skett en nedbrytning av demokratin och civilsamhället. Det gäller inte bara länder som Polen och Ungern. Många uttrycker en rädsla för att även andra regeringar ska följa deras exempel, då exempelvis attacker på mötesfriheten ökat i till exempel Turkiet, Azerbadjan och i Centralasien. Samtidigt finns det hopp. I exempelvis Turkmenistan and Tajikistan är i en process av att förändra sin lagstiftning, vilket öppnar för en avkriminalisering av samkönade relationer.

EU har genom den hbtqi-strategi som antogs under 2020 gjort tydligt att man fördömer diskriminering och pågående attacker av hbtqi-personer. ILGA Europa ser positivt på strategin men understryker behovet av införande av lagstiftning och åtgärder på nationell nivå.

Länk:
Annual Review of the Human Rights Situation of LGBTI People in Europe and Central Asia 2021