Skydd mot hets för transpersoner verklighet vid nyår
Riksdagen har fattat det andra av två nödvändiga beslut om tillägg i tryckfrihetsförordningens bestämmelse om hets mot folkgrupp, så att även transpersoner skyddas mot hets. Det första beslutet togs i maj i år. Beslutet fattades den 14 november och lagändringen träder i kraft vid årsskiftet.
I två steg har transpersoner nu givits ökat skydd i svensk lagstiftning. Brott som begås på grund av att offret är transperson omfattats sedan den 1 juli av brottsbalkens straffskärpningsparagraf. Samtidigt lades ”könsöverskridande identitet och uttryck” till i brottsbalkens bestämmelser om olaga diskriminering och åtalsregeln om förolämpning.
RFSL och RFSL Ungdom välkomnar att skyddet för transpersoner nu också, från årsskiftet, kommer att omfatta ett förbud mot att hetsa.
– Inkluderingen i hetslagstiftningen är ett erkännande av transpersoners utsatthet och att även transpersoner som grupp utsätts för hets i tal och skrift, liksom de grupper som redan åtnjuter detta skydd, säger RFSL:s förbundsordförande Sandra Ehne.
RFSL är dock kritiska till det i lagarna valda begreppet “könsöverskridande identitet och uttryck”. Begreppet pekar ut transpersoner som avvikande och gör lagskyddet snävare helt i onödan. RFSL har istället förordat användning av ”könsidentitet och könsuttryck” på alla ställen, i tryckfrihetsförordningen, brottsbalken och diskrimineringslagen, där nu “könsöverskridande identitet och uttryck” används. Detta då inga andra skyddsgrunder i dessa lagstiftningar skyddar enbart de som bryter mot normer. I skyddsgrunden sexuell läggning omfattas exempelvis alla sexuella läggningar.
RFSL gläds dock åt att lagändringen kunnat beslutas i bred politisk enighet. Enbart Sverigedemokraterna motsatte sig att ge transpersoner utökat skydd, eftersom man menade att ”omfattningen av hetspropagandan mot transpersoner inte” är ”sådan att den motiverar en inskränkning av yttrandefriheten”.
– Sverigedemokraternas agerande i detta fall är ytterligare ett bevis på att partiet skiljer ut sig negativt, i förhållande till andra partier, i synen på behovet att värna minoriteters rättigheter, säger Sandra Ehne.