Gemensamma regler mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier

1. Om styrdokumentet

1.1 Beslutad

De gemensamma reglerna mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier fastställdes av RFSL:s kongress 11-13 maj 2018.

1.2 Tidigare styrdokument

De gemensamma reglerna ersätter inga tidigare styrdokument.

1.3 Överordnade styrdokument

Stadgar för RFSL.

1.4 Underordnade styrdokument

Det finns inga underordnade styrdokument.

1.5 Syfte med styrdokumentet

RFSL arbetar för att vara en inkluderande organisation som tar till vara alla erfarenheter och perspektiv som finns inom hbtq-samhället. Alla, oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck, sexualitet, sexuell läggning, sexuella praktiker, etnicitet/nationalitet/ursprung, religion, klass, geografisk position, funktionalitet, ålder, samlevnadsform och hivstatus ska känna sig välkomna och respekterade inom RFSL och ges samma rättigheter, förutsättningar och möjligheter. På RFSL accepteras inte diskriminering, trakasserier, kränkningar och kränkande särbehandling. Sådant beteende skadar organisationen och motverkar möjligheten att skapa god miljö och bra förutsättningar för att bedriva vårt arbete med mänskliga rättigheter. RFSL ska ha en bred sammansättning personer, förtroendevalda, volontärer, aktivister och medlemmar, med olika bakgrunder, identiteter och erfarenheter. Vi ska vara ett föredöme i att ta tillvara människors kapacitet oavsett etnicitet, funktionsvariation, kön, könsidentitet och könsuttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. I organisationen är det viktigt att eftersträva så stor bredd som möjligt och arbeta aktivt både med rekrytering till och inkludering.

De gemensamma reglerna mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier har till syfte att beskriva och tydliggöra grundläggande värden, övergripande målsättningar och ansvarsfördelningen för RFSL:s arbete mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier. Degemensamma reglerna gäller RFSL nationellt och lokalt. De gemensamma reglerna omfattar alla arrangemang som anordnas av RFSL samt personer som representerar RFSL och all verksamhet i RFSL lokaler.

1.6 Berörda organisationer och personer

De gemensamma reglerna gäller riksförbundet, avdelningarna samt avdelningarnas externa verksamheter.

1.7 Delegationer i styrdokumentet

I avsnitt 2.4 delegeras till förbundsstyrelsen att besluta om policy för visselblåsning.

2. Bestämmelser

2.1 Diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier 

Direkt diskriminering är när någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Missgynnandet ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller en rutin som verkar neutral men särskilt missgynnar personer med visst kön, viss könsidentitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder.

Instruktion att diskriminera är när någon ger en order eller instruerar någon som är i beroendeställning, till exempel en anställd, att diskriminera någon annan.

Kränkande särbehandling avser handlingar som upplevs som kränkande av den eller de som utsätts för dem. Handlingarna upplevs ofta som obegripliga och orättvisa. Handlingarna kan medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. Det är värre om det upprepas och pågår under en längre tid. Varningssignaler för kränkande särbehandling är till exempel samarbetssvårigheter, personkonflikter, sökande efter syndabockar, arbetsklimat som präglas av tryckt stämning, en jargong eller skämt som alla inte är bekväma med, hög sjukfrånvaro, hög personalomsättning, minskande
effektivitet och produktivitet.

Mobbning kan utvecklas till följ av trakasserier. I studier av mobbning är det vanligt att mobbning definieras som återkommande negativa handlingar över en tidsperiod (oftast minst ett halvår) riktade mot enskilda eller en grupp. I definitionen ingår också att det råder en obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir mobbad och att handlingarna leder till att den som mobbas ställs utanför den sociala gemenskapen.

Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet. Trakasserier kan till exempel vara att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar, med koppling till diskrimineringsgrunderna.

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan handla om beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande och som uppfattas nedvärderande. Sexuella trakasserier skiljer sig från flirt genom att de anses eller uppfattas som ovälkomna. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är den utsatte som avgör vad hen anser vara förolämpande, hotande, kränkande eller illa behandling. Möten och relationer bör präglas av ömsesidighet och samtycke. Det är därför viktigt att varje person tar ansvar för att ens beteende är välkommet genom att ställa frågor och vara lyhörd. Det är också viktigt att vi tar ansvar för varandra i sociala sammanhang, eftersom det kan vara svårt att säga till när en blir utsatt för sexuella trakasserier. Ett välkomnande och öppet klimat underlättar för den enskilde att kunna uttrycka om ett beteende är ovälkommet.

Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighets- åtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

2.2 Proaktivt arbete mot diskriminering och trakasserier

För att proaktivt bedriva ett förebyggande och främjande arbete ska RFSL undersöka om det finns risker för diskriminering eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter inom förbundet samt vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas. Förbundet ska fortlöpande följa upp och utvärdera arbetet med proaktiva åtgärder.

Alla inom RFSL ska vara vaksamma på förhållanden som är kända riskfaktorer kring förekomst av kränkande behandling: okunskap, arbetsfördelning (för mycket/lite att göra och rätt person med kompetens för uppgiften), otydlig rollfördelning, konsekvenser av förändringar, konflikter, icke närvarande ansvariga. RFSL ska arbeta aktivt med att sprida främjartekniker och verktyg för att motverka härskartekniker. Inom RFSL ska förbundsordförande, vice förbundsordförande och riksförbundets chefer få tillgång till grundläggande utbildning i antidiskriminering. RFSL ska tillämpa kompetensbaserad rekrytering för att bidrar till en bredd av erfarenheter och kompetenser inom organisationen.

2.3 Undersökningar bland medlemmar och personer med förtroendeposition

I det systematiska arbetet använder vi en årlig undersökning bland medlemmar och en bland personer med förtroendeposition för att identifiera risker och kartlägga förekomst av diskriminering.

De årliga undersökningarna ska utformas även för att identifiera risker när det kommer till diskriminering och likabehandling. Det ska innehålla frågeställningar som:

– När vi gör könsuppdelad statistik, vilket alternativ är bäst för dig?
– De andra i min avdelning respekterar mig.
– I vår styrelse och/eller avdelning behandlar vi varandra på ett respektfullt sätt.
– I vår styrelse och/eller avdelning uppskattar vi varandras olikheter.
– Diskriminering och trakasserier accepteras inte i vår styrelse och avdelning.
– Stötande jargong och kommentarer accepteras inte i vår styrelse och avdelning.
– I vår styrelse och avdelning försöker alla att få andra att känna sig välkomna.
– Ordföranden och eventuell verksamhetschef behandlar förtroendevalda och medlemmar med respekt.
– Har du känt dig diskriminerad eller trakasserad inom RFSL de senaste sex månaderna?
– Har du känt dig diskriminerad eller trakasserad av någon av någon i din avdelning under de senaste sex månaderna?
– Har du känt dig diskriminerad eller trakasserad av någon extern person under de senaste sex månaderna?

2.4 Rapporteringsskyldighet

Det åligger alla personer med förtroendeposition, aktivister och anställda i RFSL att rapportera in alla former av misstänkt kränkning eller diskriminering. Övriga medlemmar bör rapportera in alla former av misstänkt kränkning eller diskriminering.

2.5 Rutiner vid diskriminering, trakasserier och kränkningar 

Förbundsstyrelsen ska besluta om en policy för rutiner att hantera förekomst av diskriminering, trakasserier, kränkningar och mobbning. En sådan policy kallas för policy för visselblåsning.

Medlem, förtroendevald eller volontär som känner sig utsatt för, eller bevittnar, kränkning, diskriminering eller orättvis behandling ska ha möjlighet att rapportera detta.

En ska i första hand kontakta ordförande eller styrelse i sin avdelning, förbundsordförande, vice förbundsordförande, enskild förbundsstyrelseledamot, verksamhetschef eller medlemschef. Om en rapport gäller både verksamhetschef och förbundsordförande kan riksförbundets revisorer kontaktas direkt. Det går bra att lämna rapporter anonymt, men kontaktuppgifter till den rapporterande personen uppskattas och underlättar kommunikationen. Oavsett vem medlemmen väljer att kontakta så ska ärendet tas upp skyndsamt och med diskretion. Om medlemmen vill kan den vara anonym. Inget fall ska drivas längre än vad medlemmen vill.

En rapport bör innehålla svar på nedanstående frågor och vara så detaljerad som möjligt.

– Vad har hänt?
– Var har det hänt?
– När har det hänt?
– Vem var inblandad?
– Förväntas det kunna hända igen och i så fall när och var?
– Vilka andra personer kan ha kunskap om det ovan nämnda eller kan ha tillgång till relevant information?
– Finns det någon dokumentation eller annat som kan tjäna som bevis? Om så är fallet, var vänlig och inkludera denna information?
– Finns det någon annan information som kan vara relevant eller användbar för att utreda frågan?