Studiecirkeln – Q-Studion 5

Avsnitt 5 – Suicid: Fakta, myter och vad vi kan göra

Q-Studions femte avsnitt bryter formen med att avsnitt om psykisk ohälsa och suicid. Hur ska man prata om och närma sig suicid bland hbtqi-personer?

Q-Studions programledare Mireya Echeverría Quezada inleder med att berätta att podcastens femte avsnitt bryter mot den etablerade formen; istället för reportage utgörs innehållet denna gång av ett samtal mellan Edward Summanen, sakkunnig i transfrågor och projektledare i suicidprevention på RFSL, och överläkaren och suicidforskaren Ullakarin Nyberg. Ullakarin Nyberg har även en podcast, Inferno, specifikt om suicid. Varje år görs uppskattningsvis 15 000 suicidförsök och hbtqi-personer är särskilt representerade bland folk med suicidtankar. Hur ska man prata om suicid och vilka termer bör man använda sig av? Ullakarin Nyberg menar att man ska vara försiktig, men inte rädd, då öppenhet är viktigt. En lyssnare frågar hur det kommer sig att nästan alla hbtq-personer hen känner har erfarenhet av att må dåligt. Den så kallade minoritetsstressen, det vill säga att leva som minoritet i ett samhälle som inte är anpassat efter en, är en faktor som påverkar psykiskt mående. Vad är en riskfaktor? Ullakarin Nyberg betonar att suicidförsök kommer ur lidande, som kan handla om olika saker, men då suicid ofta är en impulshandling kan till exempel miljön vara en riskfaktor. Om man behöver hjälp och stöd angående suicidtankar kan man ta kontakt med 117 Vårdguiden, sin närmaste vårdcentral eller vårdinstans; man kan också försöka be om hjälp, och även tacka ja till hjälpen som erbjuds en. För folk som redan har kontakt med den könsbekräftande vården kan man genom den få vidare hjälp och stöd. Både Edward and Ullakarin menar att det som behövs är ett naturligare samtalsklimat kring psykisk ohälsa, samt att folk som mår dåligt blir delaktiga i och bjuds in i samtalet. De vill även att existerande insatser kompletteras, och Edward önskar sig att vården ska tillgängliggöras för människor som lever i Sverige utan papper. Myter som måste göras upp med är att det skulle vara farligt att prata om suicid, att de som har bestämt sig för att ta sina liv inte kan räddas, och att folk som pratar om suicid inte menar allvar. Viktigt är också att veta att omkring 90% av de som gör suicidförsök tillfrisknar.

Tre diskussionsfrågor

Vilka faktorer spelar in i just rasifierade transpersoners psykiska hälsa och vad kan göras, samhälleligt och genom vården, för att förbättra situationen?

Vad händer när psykisk hälsa bland minoritetsgrupper behandlas som problem hos individen snarare än som symptom på politiska strukturer?

Hur tar vi som community hand om varandra och varandras mående på bästa sätt?

Queerhack

Queerhacks är avsnittsbaserade lifehacks, tips och tricks för att underlätta ditt queera liv i cisheterosamhället.

Det kan ta emot att söka hjälp för psykisk ohälsa då det, som Ullakarin Nyberg säger, är förknippat med både skam och ansträngning. Det är inte heller lätt att söka vård och stöd som rasifierad hbtqi-person, då man kanske möter en behandlare som inte nödvändigtvis förstår sig på minoritetsstressen. Men om du har möjlighet – ta med en kompis eller en familjemedlem till det första mötet med behandlaren! Det kan kännas jobbigt eller omöjligt, men en anhörig kan backa upp dig, eller kan till och med ha sett förändringar i ditt beteende du själv är omedveten om. Om någonting känns fel med behandlaren kan dessutom din vän eller familjemedlem stötta dig i situationen och hjälpa dig att söka vård hos någon annan.

Queercirkeln – Tips om vart du kan vända dig för att få stöd

Genom queercirkeln tipsar vi vanligtvis om böcker, filmer, serier och musik som på olika sätt fokuserar på hbtqi-personer som rasifieras, men i det här avsnittet bryter även queercirkeln formen.

I avsnittet förekommer många tips och rekommendationer för personer med suicidtankar, och för dig som känner någon som har suicidtankar.

Om man behöver hjälp och stöd angående suicidtankar kan man ta kontakt med 1177 Vårdguiden, sin närmaste vårdcentral eller vårdinstans. Vid akuta fall ska du alltid ringa 112.

Du kan också kontakta Minds Självmordslinje. Mind nås via chatt, mejl eller telefon på 90101, och har öppet mellan kl 06-24. Kontakta Mind om du eller någon nära dig har suicidtankar och behöver någon som lyssnar, stöttar och pratar med dig om att eventuellt söka vård.

För transpersoner som behöver hjälp med transkompetens kan man även komma i kontakt med RFSL Transformering via mejlen trans@rfslungdom.se.

Du kan även kontakta RFSL Stödmottagning Telefon: 020 – 34 13 16 (kostnadsfritt) E-post: stod@rfsl.se

Nyckelord

Minoritetsstress

Riskfaktorer

Text: Judith Kiros

Q-Studion produceras inom projektet “Hbtqi-personers erfarenheter av rasism” med stöd av MUCF – Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. RFSL är ensamt ansvariga för innehållet.