Studiecirkeln – Avsnitt 9

Avsnitt 9 – Arv: Den raderade hbtqi-historien

Vissa historier, kulturuttryck och släktnamn raderas. Hur kan vi arbeta för att bevara dem? Q-Studion avhandlar frågan om arv.

Vad har vi fått av tidigare generationer och vad vill vi föra vidare? Med den frågan börjar Q-Studions sista avsnitt för säsongen. Programledaren Mireya Echeverría Quezada menar att svensk hbtqi-historia ofta beskrivs som en serie framsteg med början efter avkriminaliseringen av samkönat sexuellt umgänge år 1944. Men den beskrivningen får det att låta som om utvecklingen går framåt automatiskt – och som om väst är ledande vad gäller hbtqi-frågor. I själva verket har kolonialismen ofta raderat olika uttryck för kön och sexualitet i bland annat Afrika, Asien, Latinamerika och Nordamerika. Two-spirits är ett paraplybegrepp som används av den nordamerikanska ursprungsbefolkningen för att benämna folk som har andra könsidentiteter än binära män och kvinnor. Det antogs 1990 vid en internationell konferens för ursprungsfolk som bröt mot normer kring kön och sexualitet. Mireya Echeverría Quezada intervjuar forskaren Ylva Habel om kolonialismens effekt på historieskrivningen och kulturen. Vad vill man uppnå genom att radera vissa berättelser? Det handlar om utplåning och maktövertagande, berättar Ylva Habel. När man i Sverige försöker påtala de här problemen får man ofta inte gehör eftersom folk hävdar att Sverige inte har varit en aktiv del av kolonialismen. Detta kallas av vissa antirasistiska forskare för svensk exceptionalism. Daniel Sallmander – som beskriver sig som jude, bög och centerpartist – berättar om att hans familj flydde till Sverige från Ryssland under de ryska pogromerna. Han menar att antisemitismen måste tas på mer allvar, då han nu finner det svårare att komma ut som jude än som bög. I queersamtalet talar konstnären Rudy Loewe och poeten Judith Kiros om deras ingångar till arv och hbtqi-historia.

Tre diskussionsfrågor

Hur har kolonialismen påverkat synen på hbtqi-uttryck och hur påverkar den oss idag?

Kan det vara hjälpsamt för postkoloniala folk att ta fram egna uttryck för hbtqi-uttryck?

Hur kan man utmana antisemitism i hbtqi-sammanhang?

Queerhack

Queerhacks är avsnittsbaserade lifehacks, tips och tricks för att underlätta ditt queera liv i cisheterosamhället.

Queers är uppfinningsrika, säger Mireya Echeverría Quezada, och ger exempel på nya traditioner som kan uppkomma i hbtqi-sammanhang. Rudy Loewe berättar om Queermas, en högtid som inte handlar om religion, utan om att samlas som hbtqi-sällskap och umgås. Varför inte hitta på någonting liknande? Varje juni månad kan man samlas med sina hbtqi-vänner och queera midsommarstången. Eller varför inte fira en antinationalistisk nationaldag? 

Queercirkeln

Genom queercirkeln tipsar vi om böcker, filmer, serier och musik som på olika sätt fokuserar på hbtqi-personer som rasifieras.

Danez Smith är en amerikansk poet vars diktsamling Don’t Call Us Dead har hyllats, älskats och vunnit flera priser. Hens dikter kretsar kring rasism, svarthet, queerhet och erfarenheten av att vara hiv-positiv; de handlar om svarta, queera människors relation inte bara till döden, utan också till livet och begäret.

Nyckelord

Kolonialism

Two-spirit

Svensk exceptionalism

Pogrom

Text: Judith Kiros

Q-Studion produceras inom projektet “Hbtqi-personers erfarenheter av rasism” med stöd av MUCF – Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. RFSL är ensamt ansvariga för innehållet.