Uppgift och förutsättningar  

Enligt arbetsordningen är det valberedningens uppgift att ta fram förslag till ett antal förtroendeposter inom RFSL Förbundet.  

Utgångspunkter och process  

Valberedningen har i sitt arbete både utgått från Arbetsordningen för valberedningen, som antogs av kongressen 2018, och från principen om att en organisation och dess processer ska vara så transparenta som möjligt. Valberedningen ser transparens som väsentlig i en medlemsorganisation, där avdelningar och medlemmar ska kunna vara delaktiga. Valberedningen menar att öppenhet gynnar det demokratiska samtalet i avdelningar, på förbundsnivå och mellan dessa. Samtidigt har valberedningen sekretess gentemot nominerade och intervjuade personer. Sekretessen är både viktig och nödvändig för att personer ska kunna tala fritt och ge valberedningen information som kanske skulle vara känslig om den vore publik. Utifrån detta har valberedningen tittat på hur nomineringsprocessen kan göras så transparent som möjligt och valberedningen så tillgänglig som möjligt, samtidigt som den information valberedningen får ta del av genom samtal med individer stannar hos  valberedningen.  

Valberedningen har intervjuat personer i den avgående styrelsen och på kansliet för att skapa sig en god bild av hur arbetet fortlöper. Några personer har intervjuats flera gånger då valberedningen har haft behov av kompletterande information. Valberedningen har konstaterat att det i vissa fall har getts information till valberedningen som ibland varit motstridig, med olika tyngdpunkt och perspektiv. I dessa fall har valberedningen i största möjliga mån försökt förstå vad som hänt, sållat bort affekt, och analyserat hur eventuella motstridigheter har påverkat föreningens verksamhet och effektivitet. 

Valberedningen hade tidigt en avstämning med den föregående valberedningen kring hur de hade jobbat för att få en kontinuitet i verksamheten, och för att inte förlora viktig information.  

För att skapa sig en bild av förbundsstyrelsen och dess arbete har valberedningen närvarat vid två av dess möten, samt haft ett antal individuella samtal med medlemmarna ur förbundsstyrelsen. Valberedningen har varit i kontakt med de personer som av olika anledningar har avgått från styrelseuppdraget under mandatperioden för att ge dem möjlighet att inkomma med information som kan vara relevant för valberedningsarbetet. Utöver samtal med förbundsstyrelsen har valberedningen haft samtal med RFSL:s verksamhetschef (som fört ledningsgruppens talan) på kansliet för att få en bredare bild av styrelsens arbete och samverkan med denna väsentliga del av organisationen. Ledningsgruppen har också gett värdefulla synpunkter på vilka behov RFSL som organisation har i sin helhet. Valberedningen har haft som ambition att ta fäste vid de önskemål på organisationen som framkommit från avdelningarna.

När ledamöterna i valberedningen gick in i arbetet var vår ambition att nätverka, föra en öppen och kontinuerlig dialog med såväl avdelningar och kansli som övriga delar av organisationen samt delta vid nationella sammankomster och sitta med på ett flertal av förbundsstyrelsens möten. Pandemin har drabbat även valberedningen och försvårat möjligheterna att bedriva arbetet enligt ovan nämnda planering. För att bjuda in till dialog mellan valberedningen och avdelningarna skickades en enkät ut som sedan följdes upp med telefonsamtal till några av de som önskat återkoppling. Valberedningen är väl medvetna om att enkätformatet försvårar dialog och inte är tillgänglighetsanpassat för olika behov. Utifrån förutsättningarna med pandemin ansågs detta ändå vara en tillräckligt bra alternativ. Enkäten spreds via sociala medier, avdelningsbrev och mejl i hopp om att nå så många som möjligt. 

Valberedningen har haft ungefär 20 träffar under mandatperioden, varav den första träffen var fysisk och resterande digitala på grund av pandemin. För att möjliggöra uppföljning och delaktighet för de som inte har närvarat vid träffarna har valberedningen arbetat mycket med dokumentation och transparens. Valberedningen har försökt ha ett inlyssnande arbetsklimat både gentemot oss själva och förbundet. För att ha ett hållbart arbete har arbetsuppgifterna fördelats mellan valberedningens medlemmar utifrån ett jämlikhetsperspektiv.

Valberedningen har i sammansättningen av sitt slutliga förslag lagt vikt vid representationsbredd, korrekt kompetens/erfarenhet för uppdraget och en bra gruppsammansättning. I enlighet med arbetsordningen har fokus varit att hitta rätt person till rätt uppdrag. I det slutliga förslaget presenterar vi en grupp som tillsammans har bred kompetens och kunskap grundad i en god representation av  levda erfarenheter och perspektiv. Gruppen har goda förutsättningar att som team leda organisationen framåt.  

Nomineringsprocessen   

Ett av de centrala verktygen inom RFSL för att starta valprocessen är ett nomineringsförfarande. Nomineringsförfarandet har gått till på så sätt att medlemmar och avdelningar har nominerat personer direkt till valberedningen via ett nomineringsformulär. Det har varit centralt för valberedningens arbete och av stor vikt för den demokratiska processen att alla som önskat har kunnat nominera personer. 

Samtidigt som organisationen har ett nomineringsförfarande kan personer lämna in namnförslag på personer man tycker valberedningen ska kontakta. Utöver detta kan valberedningen själv ta kontakt med personer de själva anser borde inneha någon förtroendeposition. RFSL har därmed tre olika vägar för nominering/förslag, samtidigt som valberedningen i slutänden kan välja att bortse från allt som inkommit av nomineringar och förslag och istället föreslå personer själva.  

Formuläret för att nominera personer till förbundsstyrelsen var öppet mellan juni – 22 augusti 2021. Information om detta gick ut via mejl, avdelningsbrev, hemsidan och sociala medier. De som nominerats eller de namnförslag som velat delta i valberedningens process fick som ett första urval svara på frågor gällande bland annat hur de ser RFSL:s utveckling de kommande åren, vad de vill och kan bidra med, hur de definierar ett välfungerande ledarskap och hur de möjliggör det. Dessutom skickade de in sitt CV. Därefter kallade valberedningen ett antal personer till individuella intervjuer för att matcha rätt person till den kravspecifikation som tagits fram, valberedningens analys om förbundets behov och att förbundsstyrelsen ska vara en grupp som kan fokusera på de uppdrag de är valda till att genomföra och utifrån medlemmarnas förtroende. Valberedningens förslag till förtroendevalda offentliggörs den 23 september. 

Valberedningens sammansättning

På kongressen 2019 valdes en valberedning om åtta (8) ledamöter varav en sammankallande: Andy Zetréus, Felix Lekare, Cihan Arikan, Johanna Eskman, Carita Widjeskog, Evelina Sandberg, Ruth Reid och Mubasher Saeed. 

Under mandatperioden 2019 – 2021 har följande personer ur valberedningen avgått:

• 14 oktober 2020 – Carita Widjeskog
• 26 oktober 2020 – Andy Zetreus
• Vid årsskiftet 2020-2021 – Ruth Reid

Mubasher Saeed har under stora delar av 2021 inte haft möjlighet att delta i valberedningens arbete. 

Den valberedning som lämnar sitt förslag består därför av: Felix Lekare (Sjuhärad), Cihan Arikan (Malmö/Göteborg), Johanna Eskman (Gävleborg) och Evelina Sandberg (Piteå Älvdal).  

Vid kongressen 2019 valdes Andy Zetreus till sammankallande och vid Andys avgång hanterades valet av ny sammankallande internt. Tillförordnad sammankallande blev Felix Lekare. 

Förhandsnomineringar till ny valberedning och till valutskott  

Enligt arbetsordningen för valberedningen ansvarar valberedningen för att samordna och samla in förhandsnomineringar till valutskott och ny valberedning. Valutskottet är de personer som har som uppgift att på kongressen föreslå en ny valberedning för nästkommande mandatperiod utifrån inkomna nomineringar, så att ansvaret inte hamnar formellt på den valberedning som arbetat inför kongressen. Valutskottet kan också få till uppgift att bereda andra val som det inte fanns beredda förslag till.

Valberedningens iakttagelser och analys  

Förbundsstyrelsens roll  

Förbundsstyrelsen har ett stort uppdrag. Valberedningen har också kunnat konstatera att organisationen är i en förändringsfas som mycket beror på att förbundet har vuxit. Det har varit mycket hög arbetsbelastning på flera personer, men i synnerhet har det varit framträdande gällande de arvoderade posterna i styrelsen. Ett förändringsarbete har påbörjats vars syfte är att hitta nya arbetssätt och arbetsmetoder för att skapa hållbara roller i en större organisation.  

Analys av nuläget och framtiden

Kraven har gjort att förbundet som helhet kommit till en brytpunkt i hur den bäst styrs. Över tid har förbundsstyrelsen ofta försökt samla all specialistkunskap inom olika områden för att säkerställa att beslut har en sund förankring i samhällsfrågor, samtidigt som rollerna inom förbundsstyrelsen kräver en säregen förmåga att kommunicera ut budskap nationellt, agera talesperson, fungera som organisationens egen pressekreterare, bedriva ett kontinuerligt påverkansarbete, träffa politiker, statsråd, myndighetschefer, skriva remissvar, agera konsult, och samtidigt vara processledare för att skapa nya hållbara arbetsformer och strukturer internt främst på nationell, men även på avdelningsnivå. Det är även styrelsen som bör bidra till och moderera samtal om organisationens utveckling, definiera mål och fatta beslut om strategier för genomförande. Kort sagt ska styrelsen idag både bestämma vad som ska göras, varför och hur, samt sedan också i flera fall själva göra det. Den är både styrande och operativ – ofta i en otydlig ansvarsfördelning med den anställda personalen på förbundskansliet som är en i flera avseenden självrullande professionell organisation.  

Som själva beskrivningen antyder är detta en alldeles orimlig börda på den konstellation av ideellt verksamma personer som väljs in i styrelsen. Om man dessutom belyser att hela förbundsstyrelsen, grovt räknat, har en och en halv heltidsanställning delat på två personer är det inte konstigt att i takt med att organisationen vuxit i ambition och verksamhet så har ohälsan, utbrändheten och avhoppen ökat. Att det endast finns två personer som har det övervägande huvudansvaret och arbetsbördan för ledningen av förbundet innebär att det är en stark  fördel om dessa två personer, som kommer jobba nära varandra, är väl samspelta.  

Det finns ett behov av att förtydliga de roller som finns i förbundet, samt att avgränsa dem, utan att för den delen förlora kompetens eller ambition i verksamheten. Ett stort steg, men också det första steget, är att våga gå till en modell med en styrande styrelse, en som endast bestämmer vad som ska göras och hur (eller inom vilka ramar), och hitta själva utförandet inom organisationen på andra sätt, till exempel genom kansliet och engagerade medlemmar inom föreningen i andra grupperingar än styrelseformen. Förbundskansliet har här en viktig roll och mycket av hur det ska gå till behöver sättas på personer som arbetar professionellt med frågan. Styrelsen måste kunna vara styrorganet utan att direkt detaljstyra, varför det är viktigt med samarbetet mellan dessa två delar av organisationen.  

I en organisation av den storlek som RFSL har nu behöver styrelsens roll vara att leda, som högst ansvarig inom organisationen efter kongressen, för att under mandatperioden föra medlemmarnas talan utifrån kongressbeslut. Det vill säga inte genom att själva arbeta operativt, utan genom att leda organisationen mot uppsatta mål, sätta ramar och skapa förutsättningar för det operativa arbetet som ska utföras samt möjliggöra ideella personers engagemang.  

Utvecklingsområden för organisationen 

Kongressen 2019 var händelserik. Då tidigare valberednings förslag inte bifölls i sin helhet av kongressen och flera av ledamöterna kandiderade och valdes in på plats i Borås, skapade detta utmaningar för den nyvalda förbundsstyrelsen. Dessutom har mandatperioden präglats av covid-19-pandemin och dess effekter på RFSL som organisation. Situationen som drabbat Newcomers-verksamheten i Stockholm satte RFSL:s krishanteringsförmåga på prov, något som genomsyrat organisationen i alla led under 2021. Dessa utmaningar har funnits i kombination med att förbundsstyrelsen under lång tid drabbats av instabilitet i form av stor rotation på ordföranden och interna problem. Detta har skapat en annan situation och andra förutsättningar för nuvarande förbundsstyrelse än den de valdes till. Kraven har under mandatperioden mångdubblerats både internt och externt. 

De utvecklingsområden som valberedningen ser för förbundsstyrelsen är bland annat följande:

• Skapa en gemensam vision och målbild över vart RFSL är på väg. 
• Skapa en gemensam bild över vad RFSL är och ska vara i framtiden.
• Skapa motivation, engagemang, gemenskap och arbetsglädje.
• Skapa en trygghet, ett förtroende och stabilitet i och för organisationen.
• Etablera en strategisk förbundsstyrelse som skapar goda förutsättningar för såväl avdelningar, medlemsgrupper, förbundskansli, bolag som stiftelse att verka och frodas.
• Foga samman medlemsrörelsen och de professionella delarna av RFSL.

Avväganden

Med anledning av de utvecklingsområden och iakttagelser som redogjorts för ovan ser valberedningen hur kraven på den kommande förbundsstyrelsen ökat markant och förutsättningarna för förbundet att verka ändrats mycket sedan kongressen 2019. I och med covid 19-pandemin har samhället förändrats och det är nog få av oss som vet hur framtiden kommer att se ut. Sverige är samtidigt på väg in i ett valår där rättigheterna för hbtqi-personer behöver försvaras och göra framsteg. Utrymmet för civilsamhällets organisationer krymper både lokalt, nationellt och internationellt, vilket gör att RFSL behöver trygga sin finansiering för att fortsätta bedriva vår viktiga verksamhet. 

RFSL har under en längre tid haft många fler ordföranden än vad som kan vara brukligt. Valberedningen ser därför att både organisationen och hbtqi-rörelsen påverkats av detta när förbundsstyrelsen ofta behövt hitta sina arbetsformer och lära känna varandra istället för att helhjärtat kunna fokusera på uppdraget. Valberedningen bedömer att RFSL är i behov av en förbundsordförande som är en trygg och van ledare som kan skapa och förmedla en tydlig vision, målbild och strategi för hur dessa ska uppnås. Ordförande behöver också kunna ena organisationen och alla förbundets delar i den riktning som medlemmarna beslutar. Vidare behöver personen kunna leda RFSL genom en valrörelse och vara tydlig i sin kommunikation för att ge hbtqi-rörelsen och vår egen organisation goda förutsättningar även efter valet 2022. 

Flera av kandidaterna som presenteras i valberedningens förslag har inte varit aktiva i avdelningarna eller andra delar av RFSL. Deras erfarenheter och kompetenser talar dock för att de förstår organisationens behov och framtid. Trots många nominerade och namnförslag som kommit valberedningen tillhanda har det varit procentuellt sett få personer som varit eller är aktiva i avdelningarna i närtid. Det har också varit få nominerade personer boende ovanför Gävleborg. Detta skapade utmaningar för valberedningen i att lägga fram ett förslag där det finns en god representation från avdelningarna och geografisk spridning. Förbundsstyrelsen må vara centrerad till framförallt södra mellan och södra Sverige sett till bostadsort, men flertalet har erfarenheter av att bo i andra delar av landet eller världen. 

Det förslag som valberedningen presenterar för medlemmarna är en grupp personer som är vana ledare som sätter medlemmarnas intressen först. Valberedningen bedömer att det förslag som nu presenteras är en förbundsstyrelse som vill verka tillsammans med medlemsrörelsen och ge den goda förutsättningar via tydlighet, förtroende och öppenhet. Samtidigt som de kommer jobba för ett RFSL där både medlemsrörelsen och de professionella delarna samverkar och stärker varandra.