Regeringen vill modernisera könstillhörighetslagen, för att ge den enskilde större rätt att definiera sig själv.” Så sa regeringen så sent som den 5 augusti 2017. Med enkel huvudräkning baserad på kunskap om de formella processerna för lagförändringar så ser vi att den ändå valt att inte agera.
20 november 2017
Regeringen hävdar att den vill förbättra transpersoners hälsa, och att alla som är i behov av att byta juridiskt kön ska kunna göra det genom en enkel juridisk process. Under denna mandatperiod har det kommit flera nya utredningar och ett antal debattartiklar om ämnet från regeringen. RFSL Ungdom, RFSL, Amnesty och Transföreningen FPES undrar nu om allt detta bara var tomma ord? Var är de faktiska förändringarna?
2014 kom en ny utredning med namnet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. Den föreslog att åldersgränsen för att få nytt juridiskt kön skulle sänkas till 12 år med vårdnadshavares godkännande och 15 år utan vårdnadshavare. Utredningen föreslog även två nya lagar, en som reglerar byte av juridiskt kön och en för underlivskirurgi, som ersätter den nuvarande könstillhörighetslagen från 1972. Utredningens förslag är klart, remissrundan är genomförd, men i ett och ett halvt år låter regeringen utredningen ligga utan att göra något. I januari 2017 väljer regeringen att fortsätta utreda frågan. Det skulle tas fram var två nya utredningar med utgångspunkt i utredningen om könstillhörighetslagen från 2014: en utredning från finansdepartementet om lagen som ska reglera juridiskt kön och en utredning från socialdepartementet om lagen som ska reglera underlivskirurgi. Deadline för båda utredningarna var 30 juni i år, men ingen av dessa utredningar har ännu publicerats.
Ingenting har skett enligt tidsplaneringen och nu börjar det bli bråttom för regeringen att hinna lägga fram ett nytt lagförslag innan dess mandatperiod är över. Även om utredningarna skulle släppas i dag betyder det att remisstiden sannolikt varar i tre månader, till slutet av februari. Sedan ska remissyttrandena beredas, det ska förhandlas internt i regeringen, lagrådet ska kontrollera förslaget, det ska kompromissas och förhandlas och sedan gå till omröstning i riksdagen. Med bakgrund av detta kommer riksdagen troligtvis inte kunna ta ett beslut under denna mandatperiod och det är väldigt osäkert om nästa regering kommer prioritera frågan. Förutom Vänsterpartiet och Liberalerna är det hittills inget parti utanför nuvarande regering som har visat tydligt intresse för att förändra könstillhörighetslagen.
Löftet om en ny könstillhörighetslag var kanske regeringens viktigaste vallöfte till hbtq-rörelsen. Det är det enskilt största och mest effektiva regeringen kan göra för att förbättra transpersoners hälsa. Många transpersoner lider av den nuvarande könstillhörighetslagen. Problemen påverkar transpersoner i alla åldrar. Transpersoner som inte kan byta juridiskt kön blir varje dag påminda om att deras id-kort eller pass visar fel. Du behöver i dag visa id-kort när du reser, köper energidryck, eller ska hämta ut paket på posten. För transpersoner i alla åldrar innebär dagens system långa processer med Socialstyrelsens rättsliga råd och Skatteverket, och alla efterföljande ändringar. Transpersoner som redan mår dåligt efter att först väntat på könsutredning för att sen väntat på rätt vård, får i dagsläget också vänta ytterligare månader för att få rätt juridiskt kön i sina dokument.
Samtidigt som tiden rinner ut för regeringens möjlighet att modernisera könstillhörighetslagen så väljer regeringen i stället att gå ut med beskedet att Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att göra ytterligare en studie om transpersoners psykiska hälsa samt dela ut 600 000 kr i bidrag till ideella organisationer som arbetar med psykisk hälsa och suicidprevention hos transpersoner. Att detta besked kommer samtidigt som alla transpersoner går och väntar på en ny könstillhörighetslag kan inte ses som annat än ett hån. Sedan regeringen tillträdde har den tillsatt en stor mängd utredningar som rör transpersoner med ambitionen att förbättra transpersoners hälsa. Men utan lagändringar gör dessa utredningar liten skillnad i verkligheten. Det transpersoner fortfarande väntar på är den faktiska förändringen som en ny, förbättrad könstillhörighetslag skulle göra.
”Transpersoners rättigheter är mänskliga rättigheter”, sa Alice Bah Kuhnke i ett uttalande som publicerades på regeringen.se i mars. Det är dags att regeringen visar att den menar allvar med detta. De två främsta förändringar som behövs för att transpersoner ska må bättre känner regeringen redan till. Det är en jämlik tillgång till könsbekräftande vård och tillgång till byte till rätt juridiskt kön utan en artonårsgräns, administrativa hinder och långa väntetider. Det behövs inte ytterligare en utredning från Folkhälsomyndigheten för att bekräfta det vi och regeringen redan vet: transpersoner mår jättedåligt, och att byta juridiskt kön snabbt och enkelt är en mänsklig rättighet.
Det finns fortfarande tid för regeringen att visa att den menar allvar med att hbtq-rättigheter är mänskliga rättigheter, ta ert ansvar för en av de mest utsatta grupperna.
Frank Berglund, förbundsordförande RFSL Ungdom Emelie Mire Åsell, talesperson i transfrågor RFSL Magnus Kolsjö, tillförordnad förbundsordförande RFSL Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor, Amnesty International Svenska sektionen Lisa Tistad, gruppsekreterare, Amnestys HBTQI-grupp Stockholm Alfie Martins, ordförande Transföreningen FPES
