Med drygt ett år kvar av mandatperioden är det hög tid att den svenska regeringen infriar sitt löfte om en moderniserad könstillhörighetslag, skriver Deidre Palacios, Anna Johansson och Jêran Rostam.
21 augusti 2021
Just nu under World Pride pågår samma diskussioner som för tre år sedan när regeringen slog på stora trumman och lovade en ny könstillhörighetslag. Sedan dess har regeringen flera gånger lovat att lagen ska finnas på plats före nästa års val. För att det ska bli verklighet måste något hända nu. Vi kan inte vänta längre på att få en lag som respekterar transpersoners rätt till självidentifikation och frihet att slippa vårdkontakter en inte behöver.
Socialstyrelsen bestämmer
Idag är det Socialstyrelsens rättsliga råd som bestämmer om du är tillräckligt mycket transperson för att få ändra ditt juridiska kön eller inte. För att få ändra ditt personnummer från ett manligt till ett kvinnligt eller tvärtom måste du först få en psykiatrisk diagnos. Rättsliga rådets praxis innebär också att du måste ha haft flerårig kontakt med den könsbekräftande vården, men inte ens det är en garanti för att ansökan går igenom. Det är absurt att människor år 2021 tvingas genomgå en medicinsk utvärdering för att få ansöka om att ändra en uppgift i folkbokföringen. Det är inte värdigt ett land som säger sig värna om alla människors frihet och mänskliga rättigheter.
I veckan under pågående World Pride i Malmö och Köpenhamn, överlämnade RFSL, RFSL Ungdom och Amnesty en namninsamling med 38 301 underskrifter till socialminister Lena Hallengren. Alla dessa människor håller med om att det är hög tid för en ny translag som ger människor rätten att själva bestämma sitt juridiska kön.
Får medhåll
Regeringen har – åtminstone tidigare – varit av samma åsikt. I en debattartikel inför Stockholm Pride 2018 skrev Annika Strandhäll (S) och Alice Bah Kuhnke (MP) att regeringen ville göra det snabbt och enkelt att ändra juridiskt kön. De skrev att regeringen ville ge transpersoner mer makt över sina liv, sina kroppar och sin identitet. Ändå väntar vi fortfarande på lagändringen. Vad hände?
De senaste åren har debatten kring transpersoner gått het. Ledarskribenter, kulturjournalister, självutnämnda experter och tv-program har målat upp ändringar i könstillhörighetslagen som ett hot mot jämställdheten. Livsnödvändig vård för unga transpersoner har ifrågasatts och dragits in. Det har pratats om transidentitet som något som “smittar” och som en trend bland unga. Det har bildats olika läger som är “för eller emot” könsidentitet. Men att frågan om könsidentitet i grunden handlar om mänskliga rättigheter för transpersoner har allt som oftast förbisetts. Det är en oroväckande utveckling som riskerar att påverka politikernas vilja att ta tag i och prioritera den här frågan.
Individuell frihet
Ingen ska tvingas dölja eller förneka vem hen är. Rätten till privatliv innefattar att en individs självdefinierade könsidentitet erkänns juridiskt, socialt och medicinskt. Individens rätt till självbestämmande ska gälla för alla människor, oavsett identitet.
Våra grannländer Norge och Danmark har redan infört en lagstiftning som ger människor rätt att fritt ändra sitt juridiska kön. I Norge ändrade 1186 personer juridiskt kön mellan 2016 och 2019. I Danmark är det 1229 personer mellan 2015 och 2020 som gjort det.
Det är rimligt att tänka sig att siffrorna i Sverige kommer att likna dem i våra grannländer procentuellt sett. Det är inte hundratusentals människor som har ändrat juridiskt kön för skojs skull, vilket vissa skribenter har varnat för. Men för de som berörs är frågan extremt betydelsefull.
Med ett drygt år kvar av mandatperioden är det hög tid att den svenska regeringen infriar sitt löfte om en moderniserad könstillhörighetslag. Först då får fler människor i vårt land möjlighet att leva sina liv i enlighet med sin könsidentitet, på lika villkor som andra.
Deidre Palacios, förbundsordförande RFSL
Jêran Rostam, förbundsordförande RFSL Ungdom
Anna Johansson, tf generalsekreterare Amnesty International Sverige
