En årlig undersökning visar på ett lågt förtroende för samhällets stöd vid utsatthet för våld, hot och trakasserier. Hbtq-personer söker därför i lägre grad än andra hjälp.
RFSL har genomfört sex nationella undersökningar mellan 2008-2015 och resultaten pekar tydligt på ett lågt förtroende för polis, åklagare och socialtjänst. Detta påverkar viljan att söka hjälp vid utsatthet och får till följd att färre brott anmäls och att brottsoffer inte får den hjälp och det stöd de har rätt till. Det är avgörande att förtroendet ökar för att flera ska få rätt stöd.
Det är vanligare att bli utsatt för våld som homo- och bisexuell än om man tillhör befolkningen i övrigt, och i gruppen transpersoner har en femtedel någon gång i livet utsatts för våld på grund av sin transerfarenhet.
– Det är ett demokratiproblem och riskerar leda till hälsoproblem. Ett oprofessionellt bemötande av grupper som i högre grad utsätts för brott riskerar leda till begränsning av livsutrymmet, säger Frida Sandegård, förbundsordförande RFSL.
Många uppger att de skulle vända sig till RFSL:s brottsofferjour om de råkade ut för våld, hot eller trakasserier som kan kopplas till deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck.
– Det finns fördelar med en brottsofferjour som är anpassad för hbtq-personer. Många betonar vikten av att en brottsofferjour både har god kunskap kring våld hot och trakasserier samt god kunskap om hbtq, säger Frida Sandegård, förbundsordförande RFSL.
RFSL föreslår ett antal åtgärder i rapporten, bland annat ett ökat skydd, stöd och behandling till våldsutsatta hbtq-personer, stärkt samordning mellan samhällsinstanser med hbtq-perspektiv och att Sverige måste följa Brottsofferdirektivet fullt ut.
