I en rapport från Migrationsverkets internrevisorer föreslås att myndighetens hbtq-experter ska avskaffas. Enligt revisorerna är ordningen med hbtq-experter tidskrävande och leder till bristande effektivitet. Nu kräver RFSL att experterna ska få vara kvar och att all personal på Migrationsverket ska ges grundläggande hbtq-kompetens.
– Alla anställda på Migrationsverket bör ges grundläggande hbtq-kompetens. De särskilda hbtq-experternas kunskap måste fördjupas och deras roll måste utvecklas, inte avvecklas, säger RFSL:s vice förbundsordförande Magnus Kolsjö.
– Migrationsverkets internrevisorer visar på en skrämmande okunskap kring de särskilda svårigheter som finns i att handlägga och besluta i hbtq-ärenden. Hbtq-experterna bidrar med viktig specialistkompetens som bidrar till att öka kvaliteten i många beslut som berör hbtq-flyktingar.
Internrevisionen är i sin rapport skeptisk till de satsningar som gjorts på rättssäkerhet, service och bemötande. De menar att dessa satsningar har gått för långt och att det skett på effektivitetens bekostnad. I raljerande ordalag beskrivs en “kaffelatte-kultur” där handläggarna är trevliga mot de asylsökande och där det läggs tid på att skapa en förtroendegivande miljö.
– Att den asylsökande känner ett förtroende för handläggaren och Migrationsverket är absolut nödvändigt för att någon ska våga berätta att den söker asyl som hbtq-person. Misstron mot myndigheter är en av anledningarna till att hbtq-flyktingar inte berättar om sina asylskäl förrän sent i processen, då många har erfarenhet av att möta myndighetsutövare i sitt ursprungsland som förföljer, trakasserar och hotar hbtq-personer. Denna misstro mot myndigheter gör också ärendena svårare att utreda, säger RFSLs förbundsordförande Frida Sandegård.
Migrationsverkets internrevisorer har i arbetet med sin rapport besökt Finland och framhåller det finska Migrationsverkets arbetssätt som ett gott exempel. I Finland prioriteras snabb handläggning och korta beslut enligt revisorerna. Antalet beslut som en handläggare kan fatta sätts främst och service och tillgänglighet har nedprioriterats kraftigt. Dessutom har de asylsökande inte rätt att få hjälp av något juridiskt biträde när deras ärende handläggs av Migrationsverket.
– Det är obegripligt att Migrationsverkets internrevisorer valt Finland som ett gott exempel att forma verksamheten efter. Finland har återkommande kritiserats av FN:s flyktingorgan UNHCR för att de prioriterar effektiviteten för högt och att detta sker på bekostnad av rättssäkerheten. Det finska exemplet är inte något att ta efter, avslutar Magnus Kolsjö.
