AMIF-projektet

Projektet involverar ett flertal RFSL-avdelningar, som får möjlighet att ha anställda för att bedriva Newcomersverksamhet och erbjuda samtalsstöd av en kurator. Genom projektet kan RFSL också erbjuda utökad asyljuridisk rådgivning. Projektfinansieringen har möjliggjort för RFSL  att bygga upp en stabil struktur och en professionell organisation som ligger till grund för arbetet och som har kapacitet att stötta volontärer och ideella på ett hållbart sätt.

En av de stora utmaningarna är att asylsökande hbtqi-personer ofta kommer i kontakt med RFSL först när de redan har fått ett avslag på en asylansökan. Avslaget motiveras i de flesta fall av att den asylsökande inte har kunnat förklara för Migrationsverket att de är hbtqi-personer på ett sätt som myndigheten anser trovärdigt. Det beror till stor del på att den asylsökande ofta inte är medveten om att Migrationsverket har väldigt hårda krav på hur personen ska redogöra för sin inre känslomässiga process, som den förväntas ha genomgått när den insåg att den var hbtqi-person.

Genom proaktiva och uppsökande insatser, kommunikation, information och samverkan med andra aktörer som möter asylsökande, ökar möjligheterna att nå asylsökande hbtqi-personer med information om att RFSL finns tidigare och till fler. På så sätt har vi större möjlighet att i tid erbjuda asyljuridisk rådgivning, där vi kan förklara på ett begripligt sätt vad som förväntas av personen vid mötet med Migrationsverket och vad personen har för rättigheter. 

Utöver rådgivning och stöd kring själva asylprocessen erbjuder RFSL genom projektet också sociala mötesplatser och samtalsstöd av en kurator. Den sociala verksamheten, ofta kallad ”Newcomers”, bedrivs lokalt av de RFSL-avdelningar som deltar i projektet. De hittar på olika aktiviteter, baserat på deltagarnas egna önskemål. En del har även språkkafé och aktiviteter som bidrar till att de asylsökande är med och påverkar sin egen situation, så som att vara med i RFSL-avdelningens styrelse, ordna demonstrationer, skriva debattartiklar eller annat. Vissa ordnar också aktiviteter som ökar chanserna till etablering på arbetsmarknaden, så som studiebesök hos företag eller volontärarbete för en ideell förening. 

Hos kuratorerna, som finns i sex avdelningar, kan de asylsökande få stöd i sitt psykiska mående. Omfattningen av samtalsstödet varierar och kan anpassas efter individens behov. 

Med stöd av projektet trappar RFSL även upp vårt påverkansarbete i asyl- och migrationsfrågor. Arbetet utgår från den rättsutredning som publicerades 2020 och som följdes upp 2023. Utredningen visar påtagliga brister i rättssäkerheten vid prövningen av hbtqi-personers asylansökningar. Det handlar främst om otillåtna krav som ställs för att den asylsökande ska bedömas som trovärdig när den berättar om att den är hbtqi-person, något som strider mot både internationell och svensk rätt. Utredningen, och dess uppföljning, visar också på att de motiveringar som handläggarna på Migrationsverket skriver utgår ifrån fördomar och antaganden om hur det är att leva som hbtqi-person.

För att försöka ändra på detta kommer RFSL att i ännu högre utsträckning jobba med att utbilda handläggare och jurister, granska beslut och tillgängliggöra information för allmänheten, med mera.

Ingen människa ska behöva leva i skräck för förföljelse på grund av sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck och den som söker asyl på grund av detta har rätt att bli trodd och få skydd.