Att vårda sin relation under småbarnsåren

Ett bekymmer som många relationer ställs inför någon gång handlar om olika sexbehov, någon som verkligen inte hör till ovanligheten när familjen utökas med fler medlemmar. I en relation där den ena har en hög sexlust och ett stort behov av sex, medan en annan part har en väsentligt lägre lust, så kan det uppstå skav. Och den här typen av skav kan leda till dåliga känslor både hos den som upplever sig fråga oftare och den som upplever sig neka den andra, och ofta är det svårt att prata med varandra om. Detta är en dålig spiral att hamna i och kan upplevas svår att ta sig ur. Med denna svårighet blir det även svårare att vara varandra nära på icke sexuella vis. 

Det kan vara bra att till att börja med fundera på vad som menas med ett behov. Hur känner du när behovet inte tillfredsställs? Vilka känslor uppstår när vi har en upplevelse av att vi inte får det vi behöver, eller när vi känner att vi inte kan tillgodose ett behov hos någon vi kanske älskar? Känslor som kan uppstå är exempelvis:

• Ledsenhet
• Övergivenhet eller bortprioriterad 
• Jag är tjatig, eller jag är tjatad på
• Jag är oattraktiv

Försök också utreda vad som faktiskt definierar ert höga respektive låga sexbehov. Är det i första hand ett behov av sexuell tillfredsställelse, som skulle kunna tillgodoses av exempelvis onani, eller handlar det om en vilja att vara nära och intim med den andra. Och kan de olika nivåerna av lust bero på att ni har olika förväntningar och önskningar om vad som ingår i begreppet sex. Den som har ett lägre sexbehov är ofta den som känner sig dålig eller som den som orsakar problemet. Den som har en högre lust förväntar sig ofta å andra sidan att den andra parten ska upp i den högre nivån av lust. Men här är det viktigt att undersöka vad som är önskvärt i just er relation, och sedan försöka hitta ett förhållningssätt och en kompromiss som fungerar.

Om du är personen med en upplevd låg lust i förhållande till din eller dina partners kan det vara bra att fundera över om du faktiskt vill åstadkomma en förändring. Det är skillnad på att tvinga sig och att utmana sig. Lust kommer sällan av sig själv och du kan behöva komma över den första känslan av avsmak för att lusten ska infinna sig. All förändring förutsätter en vilja till förändring. Vad är du benägen att ändra på och kompromissa om? Skulle en förändring på den här punkten vara bra för dig som individ, eller skulle du göra våld på dig själv? Hur viktigt är det här för dig? Om svaret är att du inte är villig att ändra din ståndpunkt eller ditt beteende, då kanske det är läge att fundera över vad du vill med relationen. Om ni båda däremot är beslutna om att ni vill nå en punkt där ni kan hantera era olikheter, då finns det en god grund att jobba från och goda förutsättningar för att ni hittar ett bra förhållningssätt.

Intimitet i vardagen

Småbarnstiden tar mycket tid och barnets behov behöver prioriteras av den enkla anledningen att ett litet barn inte kan tillgodose sina behov på egen hand. Detta leder till högre krav på föräldrarnas kommunikation för att undvika destruktiva konflikter som kan påverka relationen negativt. Att uttrycka transparens om sina tankar och känslor kan upplevas otäckt och många gånger ovant om detta inte har varit något en är van vid sen tidigare, och med det så behövs det träning. Detta inkluderar både kommunikationen till dig själv (individuella önskningar, fantasier och drömmar) och till partner (relationella önskningar, fantasier och drömmar). Detta inkluderar även att vara tydlig med egna behov av eventuell egentid som en kan bestämma över själv att göra ”vad jag vill” på utan hänsyn till familjen. Detta behov, likt samtliga av våra behov, ser väldigt olika ut och ska därför inte antas om någon annan. Att inhämta energi på sina individuella sätt kan ge energi till relationen som på så vis kan leda till mer sexuell lust. 

Att vara intim med sin partner är inte synonymt med att ha samlag eller aktivitet som måste resultera i en eller fler orgasmer. Detta är myter vi måste komma över. Genom att öka på andra uttryck för intimitet kan ni komma närmare varandra utan att ni för den sakens skull behöver ligga. Här är några exempel på intimitetsyttringar:

• Ställ nyfikna frågor om din partner och hens tillvaro.
• Ta på varandra, kyss varandra och kramas.
• Ge tecken på uppskattning av den andra.
• Bryt rutiner och var hjälpsam i vardagen. Plocka till exempel ur diskmaskinen fast det inte är din tur.
• Sitt nära varandra och håll varandra i handen.

För att mötas sexuellt och intimt behöver ni prioritera och planera in tid med varandra. Har ni mindre barn behövs det hitta och prioritera vuxentid. Genom att göra roliga saker tillsammans kan ni hitta bra tillfällen att prata om problemet med olika sexbehov, utan att det behöver bli alltför laddat och svårt.

• Ta en promenad, svåra samtal kan många gånger vara lättare att hålla när en inte behöver ha ögonkontakt! Då kan en barnvagn också följa med om det behövs. 
• Ät senare middag tillsammans när barnet sover för natten
• Gör något som ni båda tycker om och som stimulerar samtal
• Spela ett spel

Vill du..?

Det finns en allmän föreställning om att när en är i relation så ska sex vara en regelbunden företeelse i vardagen som bara ska inträffa av sig självt. Den här typen av normer kan vara svåra att kämpa emot och kan påverka oss mer än vad vi tror. Fundera över i vilken mån de här normerna kan stå i vägen för vad som skulle vara gynnsamt för dig och er. Vissa normer är av godo, medan andra normer ligger oss i fatet och kan till och med skada oss. För visst är det även så, att det är helt okej i själva verket inte ha sex överhuvudtaget om ingen i relationen tycker att det är ett problem. Det är när behoven och önskningarna går för mycket isär som det behöver tas tag i, utan antagande att alla ska vara lika kåta och villiga. 

Ibland är det lättare att bara ha sex än att prata om sex. Detta ger på fler än en ett sätt en ökad risk att sex blir svårare och svårare på sikt eftersom det undviks att prata om det som är svårt. Om det ändå känns för svårt att få till ett bra samtal rekommenderas ni att söka upp en terapeut eller familjerådgivare för att reda ut problemen med olika sexbehov. Varje kommun i landet ska erbjuda familjerådgivning till subventionerat pris. 

Föräldraskap

Att bli förälder kan vara överväldigande på fler än ett sätt och kommer med många nya utmaningar en inte har mött tidigare. Oavsett om det är första, andra eller kanske till och med fjärde barnet så blir det en ny situation som kräver nya tag. För dem av oss som lever i en normbrytande familjekonstellation så kan det komma med utmaningar som de som lever i familjen som mer speglar normen (främst heteronormen i detta fall) inte behöver konfrontera. 

För samkönade par är det inte helt ovanligt att känslor uppstår att det råder en maktobalans mellan parterna, framför allt om ena av dem har varit den bärande av barnet och/eller den som har ett genetiskt band till barnet. När vi människor är i relation till varandra och samtidigt upplever ojämlikhet eller maktobalans, ökar risken destruktiva konflikter. Konflikter är inte per se något dåligt vare sig för föräldrarna i fråga eller barnen, det är ytterligare ett sätt att lära känna varandra och för barnen att se att det går att tycka olika saker om samma sak. Men, det handlar om att göra sams. Både för relationens skull och för att barnet ska se hur en kan göra sams och se en konstruktiv ilska och fungerande sätt att uttrycka den. Men eftersom vi i västvärlden har en tendens att vilja undvika känslor av ”jobbigt” så undviks många frågor att diskuteras i relationer. Exempelvis om upplevelser av konkurrens mellan parterna som har barn utifrån känslan av att inte vara lika mycket förälder då en inte burit barnet. Detta tenderar att leda till de destruktiva konflikterna som sliter på relationen om det inte kan uttryckas på något sätt. Men hur? 

Att sätta ord på svåra saker

Många av oss känner igen känslan av att egentligen behöva sätta ord på sina känslor inför sin respektive men inte riktigt vetat hur. Detta är en logisk följd av hur vi själva såg vuxna under vår uppväxt göra detta, egna erfarenheter i tidigare relationer och hur vår motivation idag ser ut att utmana eller upprätthålla dessa vanor.

Vi människor har en tendens att inte vilja vara i obehag, och väljer därför mer eller mindre medvetet att undvika svåra saker. I småbarnsåldern hör det inte till ovanligheten att jobbiga samtal skjuts på för att energin är låg eller för att en önskar vara i bebisbubblan så länge en bara kan. På kort sikt är detta smart, men på lång sikt inte lika smart. Risken är hög att konflikten då börjar handla om något helt annat och blir kanske större än nödvändigt. För att undvika detta är en god idé att ha föräldramöte på hemmaplan, exempelvis prata om hur har veckan varit? Det är en god idé att börja vanan att kommunicera kring saker som inte är jätteladdat, för att sen successivt gå in på de andra ämnena. Det kanske känns tryggare och mer enligt en eventuell vana att reagera med surhet, ge kritik eller dra sig undan om en känsla av exempelvis vanmakt eller ledsenhet uppstår, men det är inte konstruktivt på sikt. Det är bättre att prata om känslan i sig som skapar beteendet, än om den eventuella kritiken eller surheten.

Att vara i relation och kommunicera är ett arbete, men vi vet att om en grund läggs tidigt i relationen har ni mycket tid att spara i framtiden. Detta går såklart att göra när som helst i en relation, det är inte för sent egentligen någon gång, och då är det ännu viktigare att vara ärliga och transparenta med varandra. För föräldrar som har skaffat barn på icke heteronormativt vis eller lever i normbrytande familjer, är det viktigt att ha ett fokus på ”oss”. Det är ett problem att samhället ser på normbrytande familjer på det sätt det många gånger gör, men det är inte oss det är fel på. Genom att skapa transparens, gemenskap och en vana att prata om svåra saker, ökar sannolikheten för samarbete, ökad vi-känsla och bra föräldraskap.