Hiv
Hiv betyder humant immunbristvirus och är ett virus som bryter ner kroppens immunförsvar. Behandling håller virusnivåerna nere och gör att man inte kan överföra hiv till andra. Om du är osäker på din hiv-status är det en bra idé att testa dig regelbundet så att du tidigt kan påbörja behandling om det skulle visa sig att du lever med hiv.
Lever man med hiv och går på behandling och tar sina mediciner som man ska, är mängden virus i blodet så låg att det inte längre går att mäta. En person med omätbar hiv kan inte överföra sin hiv till någon annan vid sex, även om kondom inte används.
Överföring
Hiv överförs oftast genom kondomlösa anala och vaginala samlag med kuk. Det överförs lätt om man delar sprutor och en obehandlad gravid eller ammande person kan överföra hiv till sitt barn.
Jämfört med många andra sjukdomar är hiv en relativt svåröverförd infektion eftersom viruset inte kan överleva ute i luften. För att hiv ska kunna överföras från en person till en annan krävs dessutom att tillräckligt mycket virus överförs.
Om man går på behandling och har omätbar hiv kan man inte överföra viruset till någon annan vid sex.
De flesta som får hiv i Sverige idag får det alltså av någon som inte själv känner till sin hiv och därför inte heller går på behandling.
Det bästa sättet att undvika att hiv överförs är att använda PrEP eller kondom vid anala och vaginala samlag och att undvika att dela sprutor med andra. Alla har ett gemensamt ansvar för att skydda sig själv och andra, oavsett om man lever med hiv eller inte.
Testning
Om du har sex på ett sådant sätt att hiv kan överföras är det en bra idé att testa sig regelbundet, minst en gång om året. Om du har sex med många nya partners bör du testa dig minst en gång i halvåret. Ett positivt test innebär att du har hiv och ett negativt att du inte har hiv. Ett traditionellt hivtest som tas med blodprov från armvecket kan ge ett säkert svar sex veckor efter det misstänkta risktillfället och ett snabbtest kan ge ett säkert svar efter åtta veckor. Är du orolig kan du självklart testa dig tidigare än så – oftast kan man få ett korrekt svar redan inom ett par veckor från när man misstänker att man kan ha fått hiv.
Traditionellt test
Den vanligaste typen av hivtest tas genom blodprov i armvecket på en vårdcentral eller annan mottagning inom vården. Blodet skickas sedan på analys och du brukar kunna få svar efter ett par dagar. En fördel med att testa sig inom vården är att du kan få kontakt med en sköterska eller kurator att prata med om du vill det. Om du testar positivt slussas du automatiskt vidare till en läkare som är specialiserad på hiv som du får besöka regelbundet för uppföljning och behandling.
Snabbtest
Snabbtest är relativt nytt i Sverige och finns inte på så många ställen inom den allmänna vården än. Ett snabbtest tas genom ett litet blodprov från fingret. Du får svar efter ca en kvart. Tar du ett snabbtest inom vården blir du precis som vid traditionella test automatiskt skickad vidare till en läkare specialiserad på hiv om testet är positivt.
Det går även att få ett snabbtest hos RFSL eller på någon av de mottagningar utanför vården som finns på vissa ställen i Sverige.
Om du får ett positivt snabbtest hos RFSL får du hjälp att komma i kontakt med vården, men om du testar positivt utomlands eller på annat sätt får du själv kontakta en infektionsklinik för att få en hivläkarkontakt. Om man får ett positivt snabbtest för hiv brukar man alltid ta ett nytt test för säkerhets skull och då i form av ett traditionellt hivtest.
Viruset
Hiv är ett virus som bryter ner kroppens immunförsvar. Hiv angriper T-hjälparcellen (cd4+) som är en av celltyperna som ingår i immunsystemet och styr och reglerar försvaret mot olika sjukdomar som exempelvis virus, bakterier och svampar. Virus behöver hjälp av levande celler för att föröka sig. Inne i cellen smälter viruset samman med cellens arvsmassa och där kan den ligga inaktiv under lång tid men om cellen aktiveras börjar den producera stora mängder nya virus. När cellen förökar sig genom delning finns hiv även i de nya cellerna och förstör dem på sikt.
Mängden virus i blodet kan variera och brukar mätas regelbundet när man besöker sin läkare. Hos de flesta som får behandling mot hiv sjunker mängden virus i blodet till så låga nivåer att de inte längre går att mäta.
Vad händer i kroppen när man får hiv?
När hiv kommer in i kroppen börjar det föröka sig och mängden virus i kroppen ökar snabbt. Risken att man för vidare hiv till andra är ofta som störst precis i början när man har höga virusnivåer och inte själv vet om att man har hiv.
Ungefär hälften av alla som får hiv får en primärinfektion mellan en och fyra veckor efter att de fått viruset. Vissa blir inte särskilt sjuka, andra får kraftiga symptom som vid en svår influensa och behöver söka vård. Efter en eller ett par veckor går primärinfektionen över men man brukar fortsätta ha svullna lymfkörtlar efteråt. Oftast kan man redan vid en primärinfektion testa sig med blodprov från armvecket och mäta viruset i blodet. Efteråt kan det ta många år innan man får besvär av sin hiv igen.
Det är dock bra att testa sig och påbörja behandling så snart som möjligt. Då minskar risken att man överför sin hiv till andra och man slipper bli sjuk längre fram.
Behandling
Det finns inget botemedel mot hiv. Däremot finns det mycket effektiv behandling som gör att man inte blir sjuk. De flesta som testar positivt för hiv börjar snabbt med medicinering, ofta redan efter några veckor. Medicinerna har blivit bättre och bättre med åren och mängden biverkningar har minskat dramatiskt. Det är fortfarande vanligt att få biverkningar i början av medicineringen, men de brukar gå över efter ett tag.
Det är viktigt att man är noggrann och tar sina mediciner enligt läkarens anvisningar för att de ska fungera så bra som möjligt och för att undvika negativa effekter.
Om man gör uppehåll i sin medicinering eller inte tar sina tabletter enligt läkarens anvisningar kan viruset bli resistent mot läkemedlen vilket gör att det blir svårare och svårare att få mediciner som fungerar.
De flesta som får hiv lever länge och mår bra. Nästan alla som lever med hiv i Sverige idag har också omätbara virusnivåer, vilket innebär att man inte kan överföra sin hiv till någon annan.
Vad innebär informationsplikt?
Informationsplikt är en del av smittskyddslagen som innebär att personer som lever med hiv behöver informera sina sexpartners om sin hivstatus innan sex. Lagen lägger allt ansvar på personer som vet om att de lever med hiv.
Informationsplikten som den ser ut idag bidrar till att stigmatisera personer som lever med hiv.
Om informationsplikten för hiv tas bort betyder det att personer som lever med hiv enligt svensk lagstiftning inte längre kriminaliseras om de inte informerar sina sexpartners om sin positiva hivstatus. Informationsplikten har inneburit att personer som lever med hiv behövt berätta något som inte spelar roll – att man lever med ett virus som inte kan överföras.
RFSL arbetar för en förändring av smittskyddslagen. Det är bra att behandling och testning för hiv är gratis, så vi vill inte ta bort hiv helt ur lagen, men lagen bör utformas på så sätt att hiv undantas från de förhållningsregler som är kontraproduktiva och som stigmatiserar personer som lever med hiv.
PrEP
PrEP, preexpositionsprofylax, är mediciner som en hivnegativ person kan ta för att undvika att få hiv. PrEP ger ett mycket starkt skydd mot hiv, om man tar sina mediciner som man ska. PrEP finns tillgängligt i Sverige för vissa målgrupper. Du kan läsa mer om PrEP och hur du får tag på det genom att klicka här.
Aids
Om man inte får någon behandling mot hiv får man förr eller senare, oftast efter många år, ett väldigt svagt immunförsvar och blir sjuk. När immunförsvaret inte längre kan stå emot vanliga infektioner som en förkylning eller influensa kan man bli svårt sjuk av dem. När man blir väldigt sjuk till följd av att immunförsvaret är nerbrutet av hiv kallas det för aids och om man inte får hjälp är det en dödlig sjukdom. Idag är det ytterst få människor i Sverige som blir sjuka i och dör av aids eftersom vi har bra behandlingsformer.