Kön och könsdysfori
Det vi kallar för kön kan förstås utifrån flera olika aspekter. Här kan du lära dig mer om vad kön är och hur könsidentitet utvecklas.
Den här texten riktar sig framförallt till dig som är verksam inom idrotten, på beslutsfattande nivå, som tränare eller som aktiv på annat sätt.
Vad är trans?
Transperson är ett paraplybegrepp som samlar en mängd identiteter, grupper och personer som på olika sätt identifierar sig med begreppet trans. Transperson kan alltså den person kalla sig som bryter mot samhällets normer för kön och könsidentitet.
Gemensamt för transpersoner är att ens könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön man blev tilldelad när man föddes och som bestämdes av hur ens kropp såg ut och tolkades då.
Trans har ingenting med ens sexualitet att göra, utan det handlar om könsidentitet. Trans är alltså inte en sexuell läggning.
Vad är kön?
Könsidentitet är det kön man känner sig som. Det behöver inte överensstämma med hur ens kropp ser ut. Alla människor har själva rätt att bestämma vilken könsidentitet de har.
Könsuttryck är hur man uttrycker sig i fråga om kön. Det gör man till exempel genom kläder, kroppsspråk, frisyr, om och hur man sminkar sig, och röst. Könsuttryck är en del av socialt kön, som även omfattar exempelvis fritidsintressen, vilken roll man tar i grupper och olika förväntningar utifrån kön.
Socialt kön kan även handla om hur andra uppfattar en.
Kropp handlar om inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormonnivåer, alltså utifrån om man har äggstockar, testiklar, snippa, snopp, högst nivåer av östrogen eller testosteron, XX- eller XY-kromosomer. Det handlar även om skäggväxt och annan kroppsbehåring samt hur ens bröstkorg ser ut. Rent kroppsligt finns det inte bara två kön, utan en mängd variationer.
Juridiskt kön är det kön som står registrerat i folkbokföringen. Det står i passet och ibland på ens legitimation. Ens juridiska kön framgår också av personnumrets näst sista siffra. I Sverige finns det två juridiska kön: kvinna och man. Det finns andra länder som har fler juridiska kön, till exempel Tyskland, Australien och Sydafrika. I Sverige tilldelas juridiskt kön vid födseln genom att vårdpersonal bedömer könstillhörighet utifrån yttre könsorgan.
Vad är könsdysfori?
Socialstyrelsen definierar könsdysfori som ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen som orsakas av att könsidentiteten inte stämmer överens med det kön som tilldelades juridiskt vid födseln. Den som upplever könsdysfori kan få könsbekräftande behandling.
Att det är möjligt att diagnostisera innebär inte att könsdysfori är en sjukdom, utan diagnosen beskriver ett behov av kontakt med hälso- och sjukvården och av viss medicinsk hjälp. Här kan du läsa mer om könsdysfori som diagnos.
Många transpersoner har könsdysfori. Det finns också många transpersoner som inte har det. Könsdysfori är inte ett krav för att vara trans, utan är ett tillstånd som ofta samvarierar med en könsidentitet som inte stämmer överens med det kön man tilldelades när man föddes.
Hur utvecklas människors könsidentitet?
Könsidentiteten formas ofta mycket tidigt. Redan vid några års ålder kan många barn avgöra att de har, eller inte har, det kön som omgivningen förväntar sig. Många lever i enlighet med det kön som förväntas av en, och kan uppleva en vag – men ibland stark – känsla av att något är ”fel”, skaver eller gör ont men saknar ord för att beskriva detta.
En hel del personer inser att man är trans i samband med puberteten, då pubertetsförändringar och starkare könsnormer kan göra att det blir mer uppenbart att det tilldelade könet inte stämmer. En del inser det istället i ung vuxen ålder eller ännu senare i livet.
För en del personer kommer insikten om att man är transperson i mötet med andra transpersoner: man får plötsligt ord på något man redan känner men saknat möjlighet att förklara för sig själv och för andra.
För den stora majoriteten människor är könsidentitet fast förankrat i personen när man väl har hittat rätt. För en liten del transpersoner är könsidentiteten föränderlig, exempelvis kan en identifiera sig som gender fluid, och alltså ha en föränderlig eller flytande könsidentitet.
Hur sätts diagnosen könsdysfori?
Möjligheten till könsbekräftande vård ser mycket olika ut i olika länder. I Sverige är könsutredning och könsbekräftande behandling en del av den statligt finansierade vården. För att säkerställa att personer får rätt vård gör man noggranna utredningar, särskilt för den som är under 18 år.
I Sverige görs så kallade könsutredningar av särskilda team inom specialistpsykiatrin vid flera universitetssjukhus runt om i Sverige. Köerna till utredningsteamen är ofta fleråriga, särskilt för personer under 18 år.
Utredningen för personer under 18 år tar flera år att göra, för vuxna är utredningen ofta något kortare. Utredningen syftar till att undersöka om en person upplever könsdysfori och om könsbekräftande vård är rätt åtgärd för personen ifråga. Precis som vid andra utredningar tittar teamen på om det finns psykisk ohälsa eller andra hälsobekymmer som kan innebära att annan behandling behövs istället eller först.
Teamen som gör denna typ av utredning består av personer som, förutom sin yrkeskunskap, har spetskompetens kring könsdysfori. Utredningsteam består vanligen av psykiatriker (läkare specialiserad inom psykiatri), psykolog och kurator (socionom) och har också andra specialister knutna till sig, som endokrinolog (hormonläkare), kirurg och logoped (röst- och kommunikationsspecialist). För att kunna ändra juridiskt kön krävs att man varit i kontakt med ett utredningsteam under minst två år.
Könsutredning baseras liksom andra utredningar inom psykiatrin på samtal och standardiserade tester (vanligen i form av formulär som vårdtagaren besvarar). En viktig del är den psykosociala utredningen, där vårdtagaren och kuratorn kartlägger vårdtagarens sociala nätverk och vilka viktiga personer hen har omkring sig.
Särskilt i könsutredningar av barn vill man i möjligaste mån involvera barnets närmaste i vården. Alla som får diagnosen könsdysfori vill inte ha könsbekräftande behandling, men många behöver viss typ av könsbekräftande behandling för att lindra könsdysforin.
Könsbekräftande vård
Efter att en könsdysfori-diagnos ställts får man tillgång till könsbekräftande behandling. Det innefattar bland annat möjlighet till hormonbehandling och olika kirurgiska ingrepp för personer som är 18 år eller äldre. Personer under 18 år kan i vissa fall få tillgång till viss vård, exempelvis hormoner som pausar den kroppsegna puberteten och – i enstaka fall – hormonbehandling från 16 års ålder.
För att kunna ändra juridiskt kön krävs att man varit i kontakt med ett utredningsteam under minst två år, har fyllt 18 år och är folkbokförd i Sverige. Ansökan ställs till Socialstyrelsens rättsliga råd. Det är även till detta råd man ansöker om att få genomgå underlivskirurgi.
Könsbekräftande vård sker successivt i olika steg under flera år. För den som vill genomgå olika kirurgiska ingrepp krävs oftast flera ingrepp, vilket innebär tid för återhämtning och läktid som kan påverka möjligheten till fysisk aktivitet. Hormonbehandlingen är livslång och det tar oftast några år innan man uppnått maximal effekt av hormonerna.
Du kan läsa mer om vad som ingår i den könsbekräftande vården på transformering.se
Här kan du läsa om hur en könsutredning går till mer i detalj.